Slam och fosforkretslopp – KSLAT nr 6-2013

Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

Jord- och skogsbrukets markbördighet är central i KSLA:s arbete och har varit så alltsedan ”ängen var åkerns moder” fram till dagens gödslingsoptimering.

Som alternativ till gödsling med renodlad mineralnäring framhålls gärna begreppet ”kretslopp” i form av avloppsslam från reningsverken. Men avloppsslam är hanterings-, lagrings- och transportkostnadskänsligt och innehåller många oönskade ämnen. Kretsloppstanken kan inte genomföras rakt av, det blir i stället en fråga om att balansera kostnader mot intäkter och att väga nyttiga ämnen mot oönskade, ibland rent av farliga. En mycket central fråga i pågående avloppsslamsdiskussion är också tillvaratagande av det essentiella grundämnet fosfor.

Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. Det har gett oss möjligheter att peka på alternativ som har bärkraft i nuet och i den nära framtiden. Samtidigt finns det klara luckor i kunskaperna när det gäller att bedöma slamhanteringen i det långa perspektivet.

I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.

Text: KSLA:s slamgrupp.

Publiceras endast digitalt.


Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.

Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.

Towards a new mindset for epidemic animal diseases – KSLAT nr 4-2022

At the 2021 KSLA Bertebos seminar, international experts discussed animal disease prevention and control with a view to identifying key factors for future success. This journal comprises their written contributions.

Towards a new mindset for epidemic animal diseases – KSLAT nr 4-2022

At the 2021 KSLA Bertebos seminar, international experts discussed animal disease prevention and control with a view to identifying key factors for future success. This journal comprises their written contributions.

Freja-2-2014.pdf

Freja-2-2014.pdf Freja-2-2014.pdf …

Freja-2-2014.pdf

Freja-2-2014.pdf Freja-2-2014.pdf …

Svensk viltförvaltning nu och i framtiden – KSLAT nr 2-2022

Resultatet av Viltförvaltningskommitténs arbete med att belysa den svenska viltförvaltningens styrkor och svagheter.

Svensk viltförvaltning nu och i framtiden – KSLAT nr 2-2022

Resultatet av Viltförvaltningskommitténs arbete med att belysa den svenska viltförvaltningens styrkor och svagheter.