From common to private ownership – KSLAT nr 7-2013

This issue of the Academy’s journal describes the tenure development in Sweden during the last 500 years. The aim is to identify different actors and stages of the development, using possession rights and non-exclusive user rights as a point of departure.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Forest tenure development in Sweden 1500–2010

To learn from failures as well as successes is crucial if programmes for landscape transformation and restoration are to succeed. The Nordic model, with stable institutions, markets and clear rules for the actors based on a democratic system, creates a stable ground for the development of a successful tenure system.
This issue of the Academy’s journal describes the tenure development in Sweden during the last 500 years, using mainly Swedish-language material previously unavailable to an international readership. The aim is to identify different actors and stages of the development, using possession rights and non-exclusive user rights as a point of departure.
It is clear that private ownership of forest is a contributing factor to the success of the Nordic forestry model. A closer look reveals a partly dramatic transition from the tenure forms of traditional society into present-day forms – and today the ownership model is again contested. Once secure in their tenure, the peasants started exploiting the now valuable timber resource, and later, more reluctantly, began to employ modern management methods in spite of the extremely long investment horizon in northern silviculture.

Text: Fredrik Ingemarson & Jan-Erik Nylund

KSLAT no. 7-2013 in print is unfortunately sold out.

KSLAT nr 7-2013 är tyvärr slut i tryckt version.


Verksamhetsberättelse 2004 – KSLAT nr 1-2005

Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien.

Verksamhetsberättelse 2004 – KSLAT nr 1-2005

Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien.

Skogsskötselkommittén till Nordmarka 2015

KSLA:s Skogsskötselkommitté gjorde en exkursion till Nordmarka och Oslo den 23–24 april 2015. Här är rapporten.

Skogsskötselkommittén till Nordmarka 2015

KSLA:s Skogsskötselkommitté gjorde en exkursion till Nordmarka och Oslo den 23–24 april 2015. Här är rapporten.

Skogsskötselkommittén till Bjurholm 2016

Den 15 mars 2016 gjorde Skogsskötselkommittén en exkursion till Bjurholms kommun, ca 8 mil väster om Umeå. Detta är rapporten.

Skogsskötselkommittén till Bjurholm 2016

Den 15 mars 2016 gjorde Skogsskötselkommittén en exkursion till Bjurholms kommun, ca 8 mil väster om Umeå. Detta är rapporten.

Verksamhetsberättelse 2012 – KSLAT nr 2-2013

Ett sammandrag av akademiens verksamhet 2012. Akademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktiskt erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.

Verksamhetsberättelse 2012 – KSLAT nr 2-2013

Ett sammandrag av akademiens verksamhet 2012. Akademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktiskt erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.