This issue of the Academy’s journal describes the tenure development in Sweden during the last 500 years. The aim is to identify different actors and stages of the development, using possession rights and non-exclusive user rights as a point of departure.
To learn from failures as well as successes is crucial if programmes for landscape transformation and restoration are to succeed. The Nordic model, with stable institutions, markets and clear rules for the actors based on a democratic system, creates a stable ground for the development of a successful tenure system. This issue of the Academy’s journal describes the tenure development in Sweden during the last 500 years, using mainly Swedish-language material previously unavailable to an international readership. The aim is to identify different actors and stages of the development, using possession rights and non-exclusive user rights as a point of departure. It is clear that private ownership of forest is a contributing factor to the success of the Nordic forestry model. A closer look reveals a partly dramatic transition from the tenure forms of traditional society into present-day forms – and today the ownership model is again contested. Once secure in their tenure, the peasants started exploiting the now valuable timber resource, and later, more reluctantly, began to employ modern management methods in spite of the extremely long investment horizon in northern silviculture.
Text: Fredrik Ingemarson & Jan-Erik Nylund
KSLAT no. 7-2013 in print is unfortunately sold out.
KSLAT nr 7-2013 är tyvärr slut i tryckt version.
För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.
Sverige har haft utrikesbevakning på jordbruksområdet i 130 år. Uppdraget har förändrats med jordbrukspolitiken, miljö- och livsmedelsfrågor och EU-inträdet. Lantbruksrådens kontakter, närvaro över tid, konstans, institutionella minne och nätverk kommer alltid att vara viktiga i en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor.
Ängar och hagar är innehållsrika kulturminnen men också levande natur, som erbjuder rik biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster. Dessa kulturskatter kan bara bevaras genom att brukas. Men det förutsätter att bönderna får betalt för de kollektiva nyttigheter som de producerar. Policyinstrument, engagemang och ansvarstagande krävs för att bryta den negativa trenden för våra ängar och hagar.
