Varför behöver frågan om evidens för brukande av skog belysas? Svaret hittar du i Evidenskommitténs rapport ”Evidens för brukande av skog. Om vikten av vetenskap och beprövad erfarenhet”, som nu är klar.
Motsättningar i frågor om skog och skogsbruk kan ha många olika orsaker. En vanligt förekommande företeelse är så kallad bekräftelsebias (confirmation bias) – att man söker den kunskap som bekräftar en på förhand given uppfattning. En annan orsak har att göra med systemgränser – att man väljer att avgränsa en frågeställning på ett sätt som gynnar den egna tesen om vad svaret på frågan är.
I den här studien har Evidenskommittén fördjupat sig i dessa och andra aspekter på meningsmotsättningar i skogliga frågor. Vi har funnit stöd för att ovannämnda faktorer spelar in i framför allt två fallstudier som vi har analyserat lite mera djupgående. Dessa handlar om miljömålet Levande skogar, respektive frågan om kolbalanser i skogslandskapet. I det första fallet har vi funnit diskrepanser i synnerhet när det gäller olika uttolkares slutsatser, medan det i det senare fallet framför allt tycks vara olika systemgränser som ställer till problem.
Kommittén föreslår att KSLA verkar för att en strukturerad modell för evidensbaserat beslutsfattande implementeras så brett som möjligt. Modellen är inspirerad av den medicinska världen, där man sedan länge grundar vårdbeslut på vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga evidens.
KSLAT nr 2-2000 Är älgen ett hinder för att nå de skogspolitiska målen?
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – slutkonferens
In this report focus is put on how some European countries implement the WFD and how the EU will treat the differences. Special emphasis is put on the characterisation process and to what extent this includes public participation.
Fokus på organisationer och institutioner, men även annat.