SOLMED nr 16 Från höfrö till vallfrö


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Den svenska fröförsörjningen 1740–1870

KSLA sysslar huvudsakligen med dagens och morgondagens areella näringar men uppmärksammar också gårdagens jordbruk och skogsbruk i form av agrarhistorisk verksamhet. Det finns forskare som ägnar sig åt båda dessa världar och har förmåga att se både framåt och bakåt i tiden. Lennart Kåhre är en av dem. En lång rad publikationer i frågor rörande utsäde, växtgenetiskt bevarande och lantbrukssystem vittnar om den delen av hans forskning som syftar till förbättringar i framtiden. Redan tidigare har han sett bakåt i tiden och framlagt sina forskningsrön i historiska artiklar som Svensk vallfröodling (1961), Svensk frökontroll förr och nu (1976) och The history of seed certification in Sweden (1990). Nu har han samlat sig till ett större arbete om den svenska fröförsörjningen från 1740 till 1870.

”Kåhres arbete vänder sig till ett flertal användargrupper. Givetvis hör traditionella agrarhistoriker till dessa, men också lokalhistoriker då så mycket är beskrivet på lokal och regional nivå. Till användarna kan även föras botanister och växtekologer, eftersom det går att följa växters introduktion och utveckling i Sverige. Andra som kan vara intresserade är forskare som sysslar med modern förädling, vilka kanske har nytta av att studera den tidigare utvecklingen. Även i det nya tänkandet med uthålligt jordbruk kan det bli aktuellt med arter som länge har varit ur användning.” (Ur företalet.)

Författare: Lennart Kåhre

Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.


Freja ANH 2010-7

Freja ANH 2010-7

För stundande skördar Jubileumskonferens – KSLAT nr 10-2013

I detta nummer av KSLAT redogörs för den första delen av Jubileumskonferensen (den andra delen finns utförligt dokumenterad i KSLAT nr 3-2013 Framtidsprojektet) och exkursionerna, som gick till Hargs Bruk, Stockholms skärgård och Nationalstadsparken.

För stundande skördar Jubileumskonferens – KSLAT nr 10-2013

I detta nummer av KSLAT redogörs för den första delen av Jubileumskonferensen (den andra delen finns utförligt dokumenterad i KSLAT nr 3-2013 Framtidsprojektet) och exkursionerna, som gick till Hargs Bruk, Stockholms skärgård och Nationalstadsparken.

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

SOLMED nr 24 C.L. Obbarius En nydanare i Bergslagens skogar vid 1800-talets mitt

SOLMED nr 24 C.L. Obbarius En nydanare i Bergslagens skogar vid 1800-talets mitt