KSLA sysslar huvudsakligen med dagens och morgondagens areella näringar men uppmärksammar också gårdagens jordbruk och skogsbruk i form av agrarhistorisk verksamhet. Det finns forskare som ägnar sig åt båda dessa världar och har förmåga att se både framåt och bakåt i tiden. Lennart Kåhre är en av dem. En lång rad publikationer i frågor rörande utsäde, växtgenetiskt bevarande och lantbrukssystem vittnar om den delen av hans forskning som syftar till förbättringar i framtiden. Redan tidigare har han sett bakåt i tiden och framlagt sina forskningsrön i historiska artiklar som Svensk vallfröodling (1961), Svensk frökontroll förr och nu (1976) och The history of seed certification in Sweden (1990). Nu har han samlat sig till ett större arbete om den svenska fröförsörjningen från 1740 till 1870.
”Kåhres arbete vänder sig till ett flertal användargrupper. Givetvis hör traditionella agrarhistoriker till dessa, men också lokalhistoriker då så mycket är beskrivet på lokal och regional nivå. Till användarna kan även föras botanister och växtekologer, eftersom det går att följa växters introduktion och utveckling i Sverige. Andra som kan vara intresserade är forskare som sysslar med modern förädling, vilka kanske har nytta av att studera den tidigare utvecklingen. Även i det nya tänkandet med uthålligt jordbruk kan det bli aktuellt med arter som länge har varit ur användning.” (Ur företalet.)
Författare: Lennart Kåhre
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
KSLA:s Verksamhetsberättelse 2015
…
Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.
Ängar och hagar är innehållsrika kulturminnen men också levande natur, som erbjuder rik biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster. Dessa kulturskatter kan bara bevaras genom att brukas. Men det förutsätter att bönderna får betalt för de kollektiva nyttigheter som de producerar. Policyinstrument, engagemang och ansvarstagande krävs för att bryta den negativa trenden för våra ängar och hagar.
