Det finns en kulturell och en vetenskapshistorisk skillnad mellan västra och östra Sverige. Det östsvenska kulturområdet är välkänt med en komplicerad struktur med tvåsäde och reglerade byar. Förhållandena i Västsverige har varit annorlunda med ett ensäde där varje åker besåddes år efter år. Ägofördelningen och bysamhället var oreglerat och mindre komplicerat sammansatt. Östsverige har länge fascinerat forskare och kommit att spela en stor roll för vår uppfattning om gångna tider. Västsverige har inte på samma sätt dragit till sig forskarnas intresse.
I denna bok får vi lära känna ett annat Västsverige. Här kastas ljus över ett tämligen okänt Halland med framgångsrika bönder som inte alls odlade samma sak år ut och år in, utan istället lade ned stor omsorg på olika växtföljder och på gödsling och som lyckades höstså oberoende av trädor. Vi får genom bevarade bondedagböcker och gårdsräkenskaper lära känna bönder som framgångsrikt skördade avsevärt större skördar än vad som vanligen sagts i äldre källor och litteratur, bönder som stod lika väl rustade att möta den agrara revolutionen under förra seklet som bönder i andra landsdelar.
Författaren, fil. dr Lennart Andersson Palm, är civilekonom och historiker och verksam vid Göteborgs universitet.
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 2
Ett strategidokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle.
En genomgång, på uppdrag av projektet Växtnoden, av hur växtförädlarrätt och patent på växter utnyttjas för att skydda nya växtsorter och växtbiotekniska innovationer med fokus på EU.
