Insikten om kemins betydelse för jordbruket ledde vid mitten av 1800-talet till den moderna agrikulturkemins genombrott. Denna kom att få stor betydelse för det praktiska jordbruket och folkförsörjningen. Snart nog framstod också andra infallsvinklar som lika viktiga och växtfysiologin steg fram som en egen vetenskap. Resultatet blev att såväl jorden och vattnet som växterna började studeras i förhållande till en speciell miljö, något som under vår tid bl a lett fram till den ekologiska vetenskapssynen.
Denna bok handlar om agrikulturkemins framväxt i Sverige och dess påverkan på det svenska jordbruket och vetenskapssamhället. I centrum står de första professionella agrarkemisterna: Alexander Müller, som hämtades hit från Tyskland då kompetens fortfarande saknades inom vårt eget land, och efterträdarna Carl Erik Bergstrand och Lars Fredrik Nilsson. Mötet mellan det svenska jordbruket och kemin skedde vid det agrikulturkemiska laboratoriet på Lantbruksakademiens Experimentalfält i Stockholm, varifrån de vetenskapliga rönen spreds till hushållningssällskap och forskare, till försöksstationer och försöksgårdar, till lantbruksskolor och inte minst till landets jordbrukare.
Författare är Erland Mårald, idéhistoriker vid Umeå universitet, som 1997 lade fram en licentiatavhandling om agrikulturkemins framväxt, vilken ligger till grund för denna bok.
Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret?
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2023.
Sammanfattning av ett seminarium arrangerat av KSLA:s Kommitté för lönsam uthållig primärproduktion i Skövde den 26 november 2009. Fokus: effektivitetens betydelse för att uppnå lönsamhet och resursbesparingar.
KSLA:s verksamhetsberättelse 2014
