Insikten om kemins betydelse för jordbruket ledde vid mitten av 1800-talet till den moderna agrikulturkemins genombrott. Denna kom att få stor betydelse för det praktiska jordbruket och folkförsörjningen. Snart nog framstod också andra infallsvinklar som lika viktiga och växtfysiologin steg fram som en egen vetenskap. Resultatet blev att såväl jorden och vattnet som växterna började studeras i förhållande till en speciell miljö, något som under vår tid bl a lett fram till den ekologiska vetenskapssynen.
Denna bok handlar om agrikulturkemins framväxt i Sverige och dess påverkan på det svenska jordbruket och vetenskapssamhället. I centrum står de första professionella agrarkemisterna: Alexander Müller, som hämtades hit från Tyskland då kompetens fortfarande saknades inom vårt eget land, och efterträdarna Carl Erik Bergstrand och Lars Fredrik Nilsson. Mötet mellan det svenska jordbruket och kemin skedde vid det agrikulturkemiska laboratoriet på Lantbruksakademiens Experimentalfält i Stockholm, varifrån de vetenskapliga rönen spreds till hushållningssällskap och forskare, till försöksstationer och försöksgårdar, till lantbruksskolor och inte minst till landets jordbrukare.
Författare är Erland Mårald, idéhistoriker vid Umeå universitet, som 1997 lade fram en licentiatavhandling om agrikulturkemins framväxt, vilken ligger till grund för denna bok.
…
Här tecknas behoven, hoten och möjligheterna avseende FoU, teknikutveckling och innovation i skogsbruket, tillsammans med förslag på hur en nationell satsning kan bidra till att säkra Sveriges position avseende världsledande, uthållig skogsteknik och skogsindustriell tillväxt.
Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog
Vårnumret 2015, med information från ett urval av akademiens aktiviteter.
