Den bondekooperativa rörelsen är ett vittförgrenat träd med sina rötter djupt ned i den svenska myllan. För landsbygdens folk har rörelsens styrka bidragit till möjligheten att leva på vad jorden och skogen ger. Den fackliga delen av föreningsrörelsen har med tiden blivit en maktfaktor i svensk politik, och den ekonomiska rörelsen med sina stora koncerner är i dag en viktig del av Sveriges näringsliv och en aktör på världsmarknaden.
Boken visar att denna position inte har uppnåtts utan svårigheter. Avgörande för rörelsens uppkomst och tillväxt har varit ideella insatser av enskilda föregångsmän som fått kämpa för sina idéer. Pionjärerna har senare följts av en månghövdad skara av förtroendevalda och anställda som fortsatt att organisera och bygga, år efter år. Under tiden har lantbrukarens villkor förbättrats ekonomiskt. Dessutom har yrkesrollen genomgått en radikal förändring från att enbart vara matproducent till att även bli en samhällsstödd landskapsvårdare.
Antologin, med dess tjugotal bidrag, tar avstamp vid 1800-talets mitt och lotsar läsaren ända fram till 2000-talets början. Den är skriven av nordiska historieforskare samt av personer med mångårig erfarenhet från ledande positioner inom lantbrukets organisationer. Författarna ger både en internationell utblick över lantbrukskooperationens framväxt i andra länder och, framför allt, en bred historisk mångfasetterad skildring av den svenska bonderörelsens många grenar.
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog
Matens nya vägar till staden – ett Berlinbesök. Smakens värde – för individ, producent och förädlare. Rätten att äga och bruka sin mark. Skogen och klimatet. Slottsbesök i kungliga spår. Räcker virket från skogen? Långtidsstudier av vegetationsrutorna på Enaforsholm. Och mer!
I oktober 2009 anordnade KSLA det seminarium om vindkraften som presenteras i detta nummer av KSLAT. Seminariet belyste frågor om samhällsnytta och utveckling med fokus på hur dagens planering för vindkraftslokalisering går till, hur landskapsanalyser genomförs och vilka effekterna är på landskap, natur och kultur.
Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.
