SOLMED nr 67 KSLA 1812–2012 Del B


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens matrikel över ledamöter under 200 år – 1812–2012

Del B: Ledamotsmatrikel

Utgivningen består av två delar. Denna del B, Ledamotsmatrikel, är en förteckning över akademiens ledamöter 1812–2012.

Del B som pdf.

Del A Händelser och ledamöter i akademien under 200 år, utgörs av en sammanfattande historik med nedslag i viktigare skeenden i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens historia.


Jakten på den gröna marknadskraften, del 2 – KSLAT nr 6-2008

Vid KSLAs workshop Jakten på den gröna marknadskraften – del 2, deltog representanter från industri, jordbruk, skogsbruk, naturskydd, myndigheter och forskning och diskuterade nästa generations styrmedel som väver samman miljö och marknad till gagn för konkurrenskraft och miljömål. Målet var att ge kunskap så att Norden inom EU och inom WTO kan bidra till ett grönare regelverk, exempelvis inför nästa omgång EU-program 2014.

Jakten på den gröna marknadskraften, del 2 – KSLAT nr 6-2008

Vid KSLAs workshop Jakten på den gröna marknadskraften – del 2, deltog representanter från industri, jordbruk, skogsbruk, naturskydd, myndigheter och forskning och diskuterade nästa generations styrmedel som väver samman miljö och marknad till gagn för konkurrenskraft och miljömål. Målet var att ge kunskap så att Norden inom EU och inom WTO kan bidra till ett grönare regelverk, exempelvis inför nästa omgång EU-program 2014.

SOLMED nr 74 Rosensten & Trozelius Skogars skötsel

Anders Rosenstens Grundeliga Underwisning Om Skogars Skötsel Jämte Bihang om Allahanda Fruktbärande Träns wård, hwilka höra til Trägården Tilökt och Förbättrad af D. Clas Blechert Trozelius

SOLMED nr 74 Rosensten & Trozelius Skogars skötsel

Anders Rosenstens Grundeliga Underwisning Om Skogars Skötsel Jämte Bihang om Allahanda Fruktbärande Träns wård, hwilka höra til Trägården Tilökt och Förbättrad af D. Clas Blechert Trozelius

Skogliga begrepp och definitioner – KSLAT nr 7-2019

För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.

Skogliga begrepp och definitioner – KSLAT nr 7-2019

För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.

Fortbildning för landsbygdsutvecklare – KSLAT nr 9-2002

Fortbildning för landsbygdsutvecklare – KSLAT nr 9-2002