Anders Rosenstens Grundeliga Underwisning Om Skogars Skötsel Jämte Bihang om Allahanda Fruktbärande Träns wård, hwilka höra til Trägården Tilökt och Förbättrad af D. Clas Blechert Trozelius
Den första svenska boken om skogsskötsel utkom 1737 och var skriven av stadsmajoren Anders Rosensten. Hans texter kompletterades och boken utkom i nya upplagor även efter Rosenstens död. Originaltexten i denna bok är hämtad från tredje upplagan som utkom 1771, och som hade kompletterats av Lundaprofessorn Clas Blechert Trozelius. Den speglar både den praktiska syn på skogsskötsel som fanns under den karolinska tiden och frihetstidens breda syn vad som gick att åstadkomma med skogens produkter.
Originaltexterna är här kompletterade med artiklar av nutida svenska forskare såsom Pelle Gemmel, Per Eliasson, Linnea Bring Larsson, Jakob Christiansson, Allan Gunnarsson, Joachim Löfgren, Åke Lindelöw och av bokens redaktör Håkan Tunón.
Boken ger läsaren en fördjupad och breddad syn på alla aspekter av skogsskötseln och på skötseln av en fruktträdgård. Här kan man följa dåtidens tankar och förslag och jämföra dem med dagens förhållanden.
SOLMED 74 som pdf.
Boken kostar 300 kr + porto att beställa från KSLA.
Hos Bokus kostar boken 239 kr (aug 2019).
Turismen skapar sysselsättning i områden där det inte finns så många alternativa sysselsättningsmöjligheter. Ett bra exempel är Älvdalens kommun i Dalarna, där det finns omkring 150 aktiva företag. 140 av dem har kopplingar till turism och turistnäring. Turistnäringen som en grön framtidssektor att satsa på belyses i denna skrift ur olika framtidsinriktade perspektiv.
KSLA:s verksamhetsberättelse för år 2024.
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
I april 2009 gjorde KSLA:s skogsskötselkommitté en tredagars studieresa till Danmark och Norra Tyskland för att diskutera de metoder och skogsbruksmodeller med kontinuerlig skogstäckning man har infört där.
