SOLMED nr 30 Från byatjur till genteknik


Sara Österman – ny akademisekreterare från årsskiftet Mer information
Mer information

Milstolpar i svensk husdjursgenetik och husdjursavel under 1900-talet

Under 1900-talet har vi kunnat bevittna genetikens framväxt som en viktig biologisk vetenskap. Samtidigt har produktiviteten hos lantbrukets husdjur i flera fall mångdubblats. Tillämpning av genetiken har spelat stor roll i denna process. Boken skildrar det viktiga samspelet mellan forskningen och tillämpningarna inom den praktiska aveln. Man får följa uppbyggnaden av forskning, undervisning och rådgivning. De svenska undersökningarna genomlyses grundligt och för vart och ett av de viktigaste djurslagen speglas de mest betydelsefulla forskningsresultaten, avelstillämpningarna och förändringarna i produktivitet. Den nordiska avelsmodellen, där urval av avkastning kombineras med selektion för förbättrad djurhälsa och fruktsamhet, beskrivs ingående.

Under 1900-talets två sista decennier har flera genombrott inom DNA-forskningen och reproduktionstekniken skett, vilka lett till viktiga tillämpningar. Kloning av kroppsceller har blivit möjlig och kartor över generna hos de olika djurslagen är för närvarande under utarbetande. I ett avslutande kapitel tas genetikens tillämpningar idag samt de allmänbiologiska och etiska frågorna upp till bred diskussion.

Författaren Jan Rendel, född 1927, var under många år professor i husdjursförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han har också omfattande internationell erfarenhet och verkade bl a under elva år för avdelningen för husdjursproduktion vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i Rom. Där var han en av initiativtagarna till organisationens världsomfattande program för nyttjande, utveckling och bevarande av husdjurens genetiska resurser. Tillsammans med Ivar Johansson har han skrivit boken ”Ärftlighet och husdjursavel” som utkommit på sju språk.

Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.


Local and Regional Food – KSLAT nr 9-2005

The aim of the first European Conference on Local and Regional Food was to provide a forum for politicians, officials and representatives from the food production and processing industries to meet and discuss the future of local food.

Local and Regional Food – KSLAT nr 9-2005

The aim of the first European Conference on Local and Regional Food was to provide a forum for politicians, officials and representatives from the food production and processing industries to meet and discuss the future of local food.

Vad gör vi när vi inte vet? – KSLAT nr 2-2004

Jag tror att alla har kommit i kontakt med den här typen av frågor och befunnit sig i beslutssituationer då det har varit brist på kunskap.Det kanske också är så att vi lika ofta har befunnits oss i en situation där vi har trott att vi har mer kunskap än vad vi i själva verket har.

Vad gör vi när vi inte vet? – KSLAT nr 2-2004

Jag tror att alla har kommit i kontakt med den här typen av frågor och befunnit sig i beslutssituationer då det har varit brist på kunskap.Det kanske också är så att vi lika ofta har befunnits oss i en situation där vi har trott att vi har mer kunskap än vad vi i själva verket har.

Freja ANH 2011-2

Freja ANH 2011-2

Verksamhetsberättelse 2021 – KSLAT nr 3-2022

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2021.

Verksamhetsberättelse 2021 – KSLAT nr 3-2022

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2021.