SOLMED nr 32 Jordbrukarnas kooperativa föreningar


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

och intresseorganisationer i ett historiskt perspektiv

Den bondekooperativa rörelsen är ett vittförgrenat träd med sina rötter djupt ned i den svenska myllan. För landsbygdens folk har rörelsens styrka bidragit till möjligheten att leva på vad jorden och skogen ger. Den fackliga delen av föreningsrörelsen har med tiden blivit en maktfaktor i svensk politik, och den ekonomiska rörelsen med sina stora koncerner är i dag en viktig del av Sveriges näringsliv och en aktör på världsmarknaden.

Boken visar att denna position inte har uppnåtts utan svårigheter. Avgörande för rörelsens uppkomst och tillväxt har varit ideella insatser av enskilda föregångsmän som fått kämpa för sina idéer. Pionjärerna har senare följts av en månghövdad skara av förtroendevalda och anställda som fortsatt att organisera och bygga, år efter år. Under tiden har lantbrukarens villkor förbättrats ekonomiskt. Dessutom har yrkesrollen genomgått en radikal förändring från att enbart vara matproducent till att även bli en samhällsstödd landskapsvårdare.

Antologin, med dess tjugotal bidrag, tar avstamp vid 1800-talets mitt och lotsar läsaren ända fram till 2000-talets början. Den är skriven av nordiska historieforskare samt av personer med mångårig erfarenhet från ledande positioner inom lantbrukets organisationer. Författarna ger både en internationell utblick över lantbrukskooperationens framväxt i andra länder och, framför allt, en bred historisk mångfasetterad skildring av den svenska bonderörelsens många grenar.

Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.


SOLMED nr 64 Brøndegaard Volym 1 Etnobotanik

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.

SOLMED nr 64 Brøndegaard Volym 1 Etnobotanik

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.

Jorden vi ärvde – KSLAT nr 6-2012

Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.

Jorden vi ärvde – KSLAT nr 6-2012

Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.

Enaforsholm förvaltningsplan sept 2016

Enaforsholms förvaltningsplan har formats i två steg: först en plan, som beskriver den överordnade målsättningen med förvaltningen av egendomen och sedan en uppföljande del med en detaljerad skötselplan, som följer upp de överordnade principerna. Den skrevs 2013 och har sedan kompletterats 2015.

Enaforsholm förvaltningsplan sept 2016

Enaforsholms förvaltningsplan har formats i två steg: först en plan, som beskriver den överordnade målsättningen med förvaltningen av egendomen och sedan en uppföljande del med en detaljerad skötselplan, som följer upp de överordnade principerna. Den skrevs 2013 och har sedan kompletterats 2015.

Swedish-African forest relations – KSLAT nr 2-2011

In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.

Swedish-African forest relations – KSLAT nr 2-2011

In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.