Den bondekooperativa rörelsen är ett vittförgrenat träd med sina rötter djupt ned i den svenska myllan. För landsbygdens folk har rörelsens styrka bidragit till möjligheten att leva på vad jorden och skogen ger. Den fackliga delen av föreningsrörelsen har med tiden blivit en maktfaktor i svensk politik, och den ekonomiska rörelsen med sina stora koncerner är i dag en viktig del av Sveriges näringsliv och en aktör på världsmarknaden.
Boken visar att denna position inte har uppnåtts utan svårigheter. Avgörande för rörelsens uppkomst och tillväxt har varit ideella insatser av enskilda föregångsmän som fått kämpa för sina idéer. Pionjärerna har senare följts av en månghövdad skara av förtroendevalda och anställda som fortsatt att organisera och bygga, år efter år. Under tiden har lantbrukarens villkor förbättrats ekonomiskt. Dessutom har yrkesrollen genomgått en radikal förändring från att enbart vara matproducent till att även bli en samhällsstödd landskapsvårdare.
Antologin, med dess tjugotal bidrag, tar avstamp vid 1800-talets mitt och lotsar läsaren ända fram till 2000-talets början. Den är skriven av nordiska historieforskare samt av personer med mångårig erfarenhet från ledande positioner inom lantbrukets organisationer. Författarna ger både en internationell utblick över lantbrukskooperationens framväxt i andra länder och, framför allt, en bred historisk mångfasetterad skildring av den svenska bonderörelsens många grenar.
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
Rapport från Landskapsforum den 15–16 oktober: Vattnet i det brukade landskapet
I detta nummer av KSLAT redogörs för den första delen av Jubileumskonferensen (den andra delen finns utförligt dokumenterad i KSLAT nr 3-2013 Framtidsprojektet) och exkursionerna, som gick till Hargs Bruk, Stockholms skärgård och Nationalstadsparken.
Bland annat om skogen och Agenda 2030, viltförvaltningsexkursion och markanvändning – en avgörande faktor för klimatet.
Sammanfattning av ett seminarium arrangerat av KSLA:s Kommitté för lönsam uthållig primärproduktion i Skövde den 26 november 2009. Fokus: effektivitetens betydelse för att uppnå lönsamhet och resursbesparingar.
