På Bjärehalvön – ”risbygden” i Skånes nordvästra utkant – har inbyggarna sedan gammalt varit mångsysslare för att klara sin överlevnad. Förutom av jordbruket fick de sin bärgning av skogen, sjöfarten och fisket. Boken behandlar de stora agrara omvälvningarna under 1700- och 1800-talen, som kom att helt förändra livsvillkoren. Här skildras först hur skiftena av jord kom att påverka utvecklingen och därefter hur den nya tiden tog sig uttryck i införandet av nya odlingssystem, förädling av växter och djurraser, större ekonomibyggnader, fabrikstillverkade redskap etc.
Författaren sätter in hela denna omvandlingsprocess i ett större sammanhang, där han kan visa hur de stora skeendena i omvärlden också kom att påverka utvecklingen lokalt, både befolkningens levnadsvillkor och kulturlandskapets utseende.
Bokens författare, Mats Gustafsson, är professor i resistensbiologi vid SLU och lekmannahistoriker. I boken visar han resultaten av egna omfattande arkivstudier av skifteshandlingar och av många lokalhistorikers forskningsinsatser. Författaren har även under många decennier företagit fältstudier – långa strövtåg genom kulturlandskapet – för att studera spåren av den agrara historien i naturen. Detta dubbla arbetssätt har givit honom en bra grund för att lättfattligt kunna beskriva alla de komplicerade sammanhangen.
Med dessa kunskaper kan läsaren öka sin förståelse för den agrara historien och få ökad respekt för tidigare generationers arbete inom jordbruket. Detta utgör grunden för en fortsatt varsam hantering av Bjärebygdens kulturlandskap.
Inskannad bok, kvaliteten är inte den bästa.
Socker är föremål för debatt inom flera olika läger. Inom folkhälsan vill man skylla en del av överviktsproblematiken på en oönskat hög sockerkonsumtion. Inom andra kretsar vill man se en ökad global frihandel med socker, vilket skulle gagna många producenter i tredje världen och leda till sjunkande priser men sannolikt då också till en ökad sockerkonsumtion. Dessa och många fler aspekter av produktion, handel och konsumtion av socker diskuterades vid KSLAs konferens den 30 mars 2006
Vegetationsutvecklingen på ön har fotodokumenterats åren 2014 och 2022.
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.
