SOLMED nr 43 Columella Tolv böcker om lantbruk


Så kan vi minska polariseringen i skogsdebatten Mer information
Mer information

En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriket

Översättning från latin av Sten Hedberg och 12 nutida artiklar

Lucius Junius Moderatus Columellas lärobok Tolv böcker om lantbruk torde vara den bok som mest påverkat det europeiska jordbrukets utveckling och det ända in på 1800-talet! Nu presenteras den för första gången på svenska. Columella skildrar växtodling, husdjursskötsel och livsmedelshantering på ett praktiskt sätt. Hans kunskaper tillämpas i många fall fortfarande. Inte minst är hans kunskaper om växter och deras användning imponerande. Columella (född 4 e. Kr. död ca 70 e. Kr.) hade lärt sig lantbruk av sin farbror som var godsägare i södra Spanien, men kom senare att bruka en lantegendom i mellersta Italien. Eftersom det saknades användbara handböcker om lantbruk sammanställde han en sådan. Det blev tolv böcker – egentligen kapitel – med anspråk på fullständighet. Columella berättar levande, detaljerat och praktiskt initierat om hur ett lantbruk ska skötas, samtidigt som han ger en inblick i det sociala livet på landsbygden.

Columellas jordbrukslära visar hur växtodling och husdjursskötsel bedrevs. Han behandlar utförligt även trädgårdsskötsel, biodling, vinodling och hanteringen av livsmedel. Därmed förstår vi också hur livsmedelsförsörjningen kunde fungera i Romarriket. Hans djupa och breda kunskaper gör boken läsvärd för alla som är intresserade av romarrikets historia, men inte minst för personer verksamma inom dagens lantbrukssektor.

För att underlätta förståelsen av Columellas text och för att sätta in den i sitt historiska sammanhang har boken tolv artiklar som är specialskrivna av ämnesexperter. Texten har även försetts med ett sak- och personregister, samt ett utförligt växtregister.

Välkommen att läsa Columellas bok – ja, nästan höra honom berätta – om lantbrukandets möjligheter och svårigheter för nästan 2000 år sedan!

SOLMED nr 43 som pdf.


Verksamhetsberättelse 2017 – KSLAT nr 2-2018

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2017.

Verksamhetsberättelse 2017 – KSLAT nr 2-2018

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2017.

KSLA Nytt 4-2015

Julnummer! Bruka utan att förbruka. Historiska agrara landskap för samtid och framtid. Rapporter från seminarier om skogen och urbaniseringen, om vattenbufflar och om vetenskapens ansvar för att omvandla kunskap till politik. Och mer! Trevlig läsning!

KSLA Nytt 4-2015

Julnummer! Bruka utan att förbruka. Historiska agrara landskap för samtid och framtid. Rapporter från seminarier om skogen och urbaniseringen, om vattenbufflar och om vetenskapens ansvar för att omvandla kunskap till politik. Och mer! Trevlig läsning!

När är det kokta fläsket stekt? – KSLAT nr 3-2006

Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.

När är det kokta fläsket stekt? – KSLAT nr 3-2006

Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.

Växtskyddsmedlens miljöpåverkan – idag och i morgon – KSLAT nr 1-2010

År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.

Växtskyddsmedlens miljöpåverkan – idag och i morgon – KSLAT nr 1-2010

År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.