SOLMED nr 6 Fållnäs gård


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Några nedslag i ett Södertörnsgods agrara historia

Denna skrift är ett resultat av ett projekt, planerat och lett av akademiens chefsbibliotekarie Lars Ljunggren, med syftet att låta amatörhistoriker med professionell agrar kompetens möta professionella agrarhistoriker. Med utgångspunkt i 67 brev, skrivna 1796–99, från gårdsfogden Eric Brodin på Fållnäs till godsets ägare baron Carl Bonde i Stockholm har lantmästare Magnus Toll på Fållnäs, ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, skrivit godsets historia, Människor och ekonomi under 200 år, och doktoranden vid historiska institutionen vid Stockholms universitet Göran Samuelsson En gårdsfogdes brev, som behandlar jordbrukets vardag på ett gods vid slutet av 1700-talet. Brevsamlingen är renskriven och försedd med ordförklaringar m m av bibliotekarie Eva Tullgren. Skriften är redigerad och försedd med illustrationer av Göran Samuelsson. Sorunda Hembygdsförening är medutgivare. Resultatet har blivit en skrift där agrarhistoria, personhistoria och lokalhistoria flätas samman till intressant läsning. Kanske kan skriften locka någon läsare till egen agrarhistorisk forskning?


Kon, människan och världen – KSLAT nr 1-2023

Om kons mångfacetterade roll i samhället från 1800-talet till idag.

Kon, människan och världen – KSLAT nr 1-2023

Om kons mångfacetterade roll i samhället från 1800-talet till idag.

Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.

Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.

Miraklet som skapat ett monster – KSLAT nr 5-2022

Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.

Miraklet som skapat ett monster – KSLAT nr 5-2022

Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.