SOLMED nr 79 Ichthyologia

Det vill säga alla verk om fiskarna.I översättning från latinet av Hans Aili och under redaktion av Jakob Christensson samt med bidrag av Sven Kullander och Clas-Ove Strandberg.


Al Gore utsedd till hedersledamot i KSLA som erkännande för sitt inspirerande och långsiktiga ledarskap i klimatfrågan Mer information ✕
Mer information

Föreliggande översättning av Petrus Artedis Ichthyologia, tryckt 1738 i fem separata delar i Leiden, följer originalet så nära det varit möjligt. Originalet ar fyllt av inkonsekvenser och lakuner och inte sällan svårläst p.g.a. typografin. Titelsidor, förord, dedikationer m.m. intar vidare ofta olika placeringar i skilda exemplar. Här har vi placerat dem i samma ordning som föreligger i faksimiltrycket från 1962.

Texten återges i sin helhet, några uteslutningar har inte gjorts; även originaltryckets register finns på vederbörlig plats. Beträffande själva översättningen kvarstår på originalets latin (liksom grekiska, italienska, tyska…) de många synonymerna – d.v.s. tidigare författares fisknamn.

Oöversatta är även de boktitlar som anförs i originalet. Däremot har originalets latiniserade författarnamn och andra personnamn givits sin svenska (engelska, tyska …) form. Ortnamn återges på samma vis.

Obetydliga och uppenbara tryckfel i originalet har rättats, i allmänhet utan närmare anmärkning. Mer betydelsebärande rättelser är – liksom förklarande tillägg – satta inom klammer [ ]. Klammer utnyttjas också för de förklarande tillägg for vilka det befunnits onödigt otympligt att använda fotnoter.

Artedis sidhänvisningar till andra författares verk har inte rättats. Att i varje enskilt fall hitta rätt till vilken utgåva av ett visst verk som han använt ar ogörligt. Dock har hans uppgifter vid stickprov visat sig mycket noggranna.

Boken har utgivits med ekonomiskt stöd av: Kungl. Vetenskapsakademien, Naturhistoriska Riksmuseet, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen A.W. Bergstens donation, Stiftelsen C.F. von Horns fond, Stiftelsen Gustaf VI Adolfs fond for svensk kultur.


Översvämningar och deras orsaker – KSLAT nr 22-2003

…

Översvämningar och deras orsaker – KSLAT nr 22-2003

…

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Glyfosat i framtida svensk växtodling – seminarierapport

Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.

Glyfosat i framtida svensk växtodling – seminarierapport

Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.

Freja ANH 2011-6

Freja ANH 2011-6