SOLMED nr 80 Jordbruksregleringen under 1900-talet – Aktörerna berättar

Ett viktigt syfte med projektet om jordbruksregleringen under 1900-talet har varit att samla in och dokumentera de erfarenheter som finns hos personer som var direkt delaktiga i politikens utformning inför 1990 års livsmedelspolitiska beslut eller EU-inträdet. Vilka behov av förändringar såg de? Vilka möjligheter fanns enligt deras uppfattning för en ny politik?


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

Totalt har 19 personer intervjuats. Från det politiska fältet intervjuades de fyra jordbruksministrarna under åren 1986–2002 samt två företrädare för Moderaterna och en för Miljöpartiet. Från den centrala statliga förvaltningen intervjuades personer som var statssekreterare eller starkt involverade i processen inför 1990 års livsmedelspolitiska beslut och EU-inträdet. Från LRF intervjuades två förtro­endevalda och två tjänstemän samt en person som arbe­tade med organisationens utåtriktade informationsarbete. Från konsumentsidan har en person intervjuats och företagsvärlden representeras av två personer som innehaft posten som VD för Slakteriförbundet.

De intervjuade personerna valdes ut därför att de kunde antas ha viktig kunskap om detta skede av jordbrukspolitiken och hade innehaft olika roller i omläggningsproces­sen. De fullständiga intervjuerna redovisas i denna bok.

De båda delarna i serien (SOLMED nr 80 och nr 82) kan köpas tillsammans för 300:-.


KSLA Nytt 1-2015

Vårnumret 2015, med information från ett urval av akademiens aktiviteter.

KSLA Nytt 1-2015

Vårnumret 2015, med information från ett urval av akademiens aktiviteter.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Mat med mervärden – Goda affärer – KSLAT nr 24-2003

…

Mat med mervärden – Goda affärer – KSLAT nr 24-2003

…

Blåmusslor klarar västkustens vatten – KSLAT nr 4-2005

Konferensen Blåmusslor klarar västkustens vatten handlar om storskalig musselodling i ett akva-agro kretsloppsperspektiv.

Blåmusslor klarar västkustens vatten – KSLAT nr 4-2005

Konferensen Blåmusslor klarar västkustens vatten handlar om storskalig musselodling i ett akva-agro kretsloppsperspektiv.