Tidigare mottagare av Akademiens stora guldmedalj – för framstående livsgärning inom de areella näringarna


Tidigare mottagare av Akademiens stora guldmedalj – för framstående livsgärning inom de areella näringarna

Tidigare mottagare av akademiens belöning för framstående doktorsarbete som pdf (endast namn)

Tidigare mottagare av akademiens belöning för framstående doktorsarbete som pdf (med motiveringar)


2023

Verkställande direktör Kenneth Alness, Knivsta, som genom en rad banbrytande innovationer bidragit till att minska negativ miljöpåverkan från skogs- och jordbruk. Hans metod för betning av utsäde med ångbehandling ersätter kemikalier och används nu i ett allt större antal länder.

Akademiens stora guldmedalj för synnerligen framstående livsgärning tilldelas Kenneth Alness. Ledstjärnan i Kenneth Alness livsgärning är att bidra till god miljöanpassning inom de areella näringarna. Med nyfikenhet, kreativitet och uthållighet har han genom en rad banbrytande innovationer bidragit till att minska negativ miljöpåverkan från skogs- och jordbruk. I sitt arbete har han implementerat forskningsresultat och innovationer i praktiska tillämpningar till gagn för miljön inom såväl växtodling och skogsbruk som industri. Inom ett forskningsprojekt på SLU utvecklade Alness metoden att behandla utsäde med vattenånga för att ersätta den tidigare betningen med kemikalier. Metoden har idag global spridning och dominerar utsädesmarknaden i Skandinavien. Spannmål, ris och lin är de främsta grödorna som behandlas. Användningen av kemikalier har drastiskt minskats och potentialen för ytterligare spridning av metoden är stor. Kenneth Alness är också en uppskattad och skicklig företagsledare och en inspiratör för unga entreprenörer.


2018

Förre statsrådet, lantbrukaren och agronomie hedersdoktorn Karl Erik Olsson, Sösdala, för unika insatser inom akademiens alla verksamhetsområden. Under sex decennier har han varit verksam som lantbrukare och under fyra av dessa dessutom spelat avgörande roller för utvecklingen av jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna såväl i Sverige som i EU. Engagemanget har varit brett och omfattat allt från det praktiska jord- och skogsbruket, till forskning, rådgivning och politik.


2013

Professor Per Wramner, för ett synnerligen framstående arbete inom centrala delar av akademiens verksamhetsområde, varvid han genom unik bredd och kompetens samt totalt engagemang gjort stora och bestående insatser framför allt inom miljövårds- och naturresursområdet.


2008

Skog.dr. Björn Hägglund, för att på ett enastående och framgångsrikt sätt under närmare fyrtio år ha bidragit till svensk skogsnärings utveckling via ledande positioner inom forskning, förvaltning och företagande.


2003

Agr.dr. h.c. Olov Hakelius, för att inom jordbrukssektorn framgångsrikt ha arbetat för avnämarnas engagemang och förståelse för forskningens strategiska betydelse samt för att ha organiserat näringens stöd för tillämpad forskning.


1998

Professor Jan Rendel, för en yrkesverksamhet som präglats av kunnighet, engagemang och framåtanda av stor betydelse för utvecklingen inom husdjursvetenskapen, såväl nationellt som internationellt, samt för betydande insatser inom akademiens verksamhet.


1989

Professor Lennart Hjelm


1988

Professor Stig Hagner


1983

Agr.dr h.c. Erik Jonsson


En miljon ur Stiftelsen SLO-fonden för forskning om mekanisering och arbetsmiljö inom skogs- och jordbruk

Ansökan senast 1 april: En miljon till anslag för forskning om ändamålsenlig mekanisering och byggnadsverksamhet inom jord- och skogsbruket.

Skogshushållning i forskningen och för näringen

12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har direkt bäring på brukandet av skog. Historiskt var det den akademiska benämningen…

Säker mat genom samarbete och smittskydd – vilken roll har veterinärmedicinen spelat för utvecklingen inom lantbruket?

3/3: Seminariet belyser vilken roll veterinärmedicinen har spelat under 1900-talet för utvecklingen inom lantbruket av säker mat och smittskydd.

Hur fungerar KSLA:s remissarbete?

5/3: KSLA:s forskningsutskott arrangerar ett rundabordssamtal för att diskutera frågan om akademiens remissarbete. För särskilt inbjudna.