Det skogliga biståndet så här långt

Seminarium

Det skogliga biståndet så här långt

Vad hände och vad blev det av det?

Under 1960-talet kom det svenska biståndet igång på allvar. Skog och skogsbruk ansågs med rätta vara sektorer där Sverige med sin erfarenhet kunde bidra på ett positivt sätt till fattiga länders utveckling. Från slutet av 1960-talet till slutet av 1980-talet ökade Sveriges skogsbistånd väsentligt och rörde sig den sista halvan av 1980-talet om ca 5 procent av det totala biståndet, eller storleksordningen 500 miljoner kronor årligen. Det gällde inte bara finansiering av bilaterala samarbets- och programavtal med Sida (och dess företrädare och sidomyndigheter) som finansiär, utan också bistånd via internationella organisationer, t.ex. FAO, och flera s.k. NGOs. Insatser gjordes i alla världsdelar – Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa.

Många svenska myndigheter och organisationer var direkt inkopplade, t.ex. SLU, Skogsägarna, Skogsstyrelsen, Domänverket och ett sort antal frivilligorganisationer och konsultföretag. Verksamheten spände över ett brett fält och varierade från land till land och över tiden – från rena skogsutvecklingsprojekt ”på marken”, t.ex. trädplantering, skogsskötsel, inventering, etablering av skogsindustrier, stärkande av by-skogsbruk m.m., via insatser för skogsforskning, utbildning, institutionsbyggnad och kapacitetsutveckling, till stärkande av lagstiftning och skogs- och miljöpolicy. Sannolikt är det över 500 personer från Sverige som under ett halvsekel (1967–2017) deltagit i skogsprojekt i mer än 25 länder. Det är med andra ord en viktig del av vår skogshistoria.

I dagsläget har denna del av Sveriges bistånd minskat till 3 promille så det är dags att börja göra bokslut. Vad gjorde vi rätt och vad fel, vad händer nu, och hur kan vi – om vi vill! – utnyttja den enorma erfarenhet, kunskap och de kontaktnät och den goodwill som byggdes upp?

Vi möter personer som varit med under denna tid i olika positioner och i olika världsdelar, lyssnar till deras berättelser och erfarenheter samt filosoferar lite över det svenska skogsbiståndets framtid.

 

För mer information och program, se PDF-inbjudan

 

 

 

 

 

 

 


Nya dimensioner i skogarnas kulturarv

24/8: Skogarna har genom årtusenden spelat avgörande roller för människors liv, verkan och framtidstro, i det som är Sverige i. Hittills har i stort sett alla resurser lagts på att identifiera och bevara kulturminnen i skogen. Om det är rätt resursanvändning diskuteras vid detta seminarium.

Nya dimensioner i skogarnas kulturarv

24/8: Skogarna har genom årtusenden spelat avgörande roller för människors liv, verkan…

Från stuprör till hängrännor – framgångsrik dialog inom KSLA

26/9: KSLA:s frågor återfinns i skärningspunkten mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora, men också där teori möter praktik. Årets KSLA-dag handlar om helhetsperspektiv och konstruktiv dialog. (För medlemmar i KSLA:s kommittéer, utskott och arbetsgrupper.)

Från stuprör till hängrännor – framgångsrik dialog inom KSLA

26/9: KSLA:s frågor återfinns i skärningspunkten mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora, men…

Enaforsholmskursen: Flora, fåglar och fjällvett – vandring i Jämtlandsfjällen

KSLA inbjuder till en veckolång sommarkurs vid Enaforsholm nära Storlien i Jämtland i juli, när fjällen blommar som vackrast. Kursen vänder sig till studenter och andra intresserade och ger en bred introduktion till den svenska fjällvärlden.

Enaforsholmskursen: Flora, fåglar och fjällvett – vandring i Jämtlandsfjällen

KSLA inbjuder till en veckolång sommarkurs vid Enaforsholm nära Storlien i Jämtland…