Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan

Seminarium

Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan Mer information

Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan

Efterfrågan på högvärdigt foderprotein är stor, eftersom världsbefolkningen växer och konsumtionen av animaliska produkter ökar. Idag är soja- och fiskmjöl de vanligaste proteinkällorna i djurfoder, men båda ifrågasätts eftersom de har stor negativ miljöpåverkan och inte anses hållbara i längden. Alternativa proteinkällor söks runt om i världen och en FAO-rapport från 2013 har fastställt att innovativa sätt att producera mat krävs för att försörja den växande världsbefolkningen.

 

Samtidigt slänger vi maten från en av fyra matpåsar vi bär hem. Knappt hälften av avfallets växtnäring återvinns som organiskt gödselmedel genom kompostering och rötning, och resterande del eldas upp. Globalt sett återvinns endast 25 % medan resten i huvudsak hamnar på mer eller mindre kontrollerade soptippar. I det organiska avfallet finns stora mängder energi och viktiga näringsämnen lagrade. Genom att utvinna proteiner från avfallet skulle man kunna minska sopmängderna, återvinna näringsämnen och producera inhemskt proteinfoder.

 

I fluglarvskompostering omvandlas organiska restmaterial såsom matavfall och stallgödsel till högvärdigt djurprotein och organiskt gödselmedel, som är mer koncentrerat än ursprungs-materialet. Ur svensk synvinkel är det av stort intresse att inom landet kunna producera högvärdigt protein direkt ur organiska restprodukter – utan att ens passera åkern. Det protein som kan utvinnas ur avfallet i Sverige motsvarar 350 % av den svenska fiskmjölsmarknaden. Riskerna som måste hanteras är många, men möjligheterna för ett hållbart kretslopp med avfall och insekter är fler.

För mer information och program, se ovanstående PDF-inbjudan.

ATL 2013-05-17:
Fluglarver kan bli utmärkt djurfoder

Svenska Dagbladet 2014-10-13/14:
Fluglarver kan ta hand om matavfallet

 

2014-10-21-Insekter

 


Försäkringslösningar för grödskador

25/3: Det svenska jordbruket möter ett ökande antal komplexa risker till följd av ett klimat i förändring och prismässigt alltmer volatila jordbruksråvarumarknader. Rundabordssamtal för särskilt inbjudna.

Försäkringslösningar för grödskador

25/3: Det svenska jordbruket möter ett ökande antal komplexa risker till följd…

Vårexkursion till Barksätter

16/5: Vårens sista sammankomst går i år till akademiens donationsgård Barksätter, vid sjön Bjälken i Östra Vingåkers socken, 3 km utanför Katrineholm.

Vårexkursion till Barksätter

16/5: Vårens sista sammankomst går i år till akademiens donationsgård Barksätter, vid…

Om ledarskap och självledarskap

8/3: Om hållbart ledarskap med nyinvalda ledamoten Kerstin Arnemo vid KSLA:s mentorskapsprogram 2023–2024 sista gemensamma inspirationseftermiddag.

Om ledarskap och självledarskap

8/3: Om hållbart ledarskap med nyinvalda ledamoten Kerstin Arnemo vid KSLA:s mentorskapsprogram…

Hållbart smittskydd – långsiktigt och livsviktigt

10/4: EU:s nya djurhälsolag trädde i kraft i april 2021 och syftar till att ge en högre grad av flexibilitet för att justeringar ska kunna göras i takt med att ny kunskap tas fram. Sverige har ett gott djurhälsoläge, men det utmanas. Exempel är fågelinfluensa och utbrottet av afrikansk svinpest. Välkommen till en angelägen diskussion på KSLA!

Hållbart smittskydd – långsiktigt och livsviktigt

10/4: EU:s nya djurhälsolag trädde i kraft i april 2021 och syftar…