Förändrat klimat är en realitet och behovet av mat för världens befolkning ökar. Hur kan vi säkra att alla människor på jorden dagligen får 2000 kcal? Vilken betydelse får svenskt jordbruk i detta? Hur ska jordbruket anpassas till både en föränderlig värld och ett föränderligt klimat?
Jordbruk har alltid anpassat sig till nya och klimatologiska förutsättningar. I vår del av världen visar klimatscenarier en ökande potential för livsmedelsproduktion, medan det globalt ser mörkare ut. Olika omvärldsfaktorer, förutom klimatet, påverkar globala flöden och vår produktion här i Sverige. Under seminariet vill vi sätta svenskt jordbruks klimatanpassning i ett större sammanhang. Vilka nya förutsättningar, problem och möjligheter, innebär ett förändrat klimat för jordbruk och livsmedelsförsörjning i världen? Vilka är de största utmaningarna?
Seminariet tar avstamp i klimatavtalet från Paris 2015, där begreppet anpassning tydligare hamnat på agendan. Vi börjar med det globala perspektivet för att sedan anta ett nationellt perspektiv. Vi vill belysa möjligheter och hinder för det svenska jordbrukets klimatanpassning, men också visa vad som redan görs i form av nationell livsmedelsstrategi och regionala handlingsplaner.
Den som vill lära sig ännu mer om hur jordbruket kan anpassa sig till klimatförändringarna kan också anmäla sig till SVA-seminariet den 30 september ” Effektiv animalieproduktion i Sverige med friska djur i ett förändrat klimat – hur når vi dit?”
Delar av seminariet är på engelska.
För mer information och program, se ovanstående PDF-inbjudan
Fredag 30 september arrangeras i samarbete med SVA en workshop med inriktning på husdjurens klimatanpassning.
From a Finnish and Nordic perspective, what are the key issues that will take centre stage over the coming year regarding preparedness?
From a Finnish and Nordic perspective, what are the key issues that…
Thomas Keller om markpackningens orsaker och konsekvenser med exempel på hur lång tid det kan ta för marken att återhämta sig.
Thomas Keller om markpackningens orsaker och konsekvenser med exempel på hur lång…
Perioden 1960–90 kännetecknas av innovation i samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare, en nödvändig produktivitetsutveckling i skogsbruket.
Perioden 1960–90 kännetecknas av innovation i samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare,…
Vid sammankomsten i december hälsar vi de nyinvalda svenska ledamöterna välkomna. De internationella ledamöterna presenterar vi den 27 januari.
Vid sammankomsten i december hälsar vi de nyinvalda svenska ledamöterna välkomna. De…