Vad vet vi om våra vilda gäss? Forskning och förvaltning

I Sverige har vi på tre årtionden gått från en situation då de flesta gåsarter var tillbakaträngda till historiskt låga populationsnivåer och i behov av hjälp, till att vissa arter blivit så talrika att det skapar påtagliga konflikter med människan. Gåsbete orsakar jordbruket omfattande kostnader och anses ha stor påverkan på växtligheten i vissa sjöar. De talrika gässen flyttar även avsevärda mängder växtnäringsämnen från jordbruksmark till våtmarker, och det finns oro för att de kan sprida sjukdomar som också kan drabba människan.

Parallellt med den ökande konflikten mellan gäss och samhälle (även i våra grannländer och i Nordamerika) har vissa gåspopulationer svaga stammar och är därför i fortsatt behov av hjälp. De inblandade arterna är många, de har olika status och uppträder i åtskilliga länder under sin årliga cykel. Gässen bidrar även med åtskilliga ekosystemtjänster; de håller exempelvis strandängar öppna genom bete och är en ypperlig men tämligen outnyttjad resurs i form av viltkött.

Att utveckla en långsiktigt hållbar, kunskapsbaserad förvaltning av våra vilda gäss, med balans mellan nyttjande och potentiell skadeverkan, är därför en vetenskaplig utmaning som ligger i samhällets intresse.

Syfte: Att samla den vetenskapliga och förvaltningsinriktade kompetensen för att ge en aktuell bild av samsyn, konflikter, kunskapsbrist och möjligheter inom svensk gåsforskning.

Hela programmet finns presenterat i ovanstående PDF-inbjudan.
.