SOLMED

I skriftserien SOLMED (Skogs – och lantbrukshistoriska meddelanden) har drygt 60 volymer utkommit. Nedan listas några av dem. Många av dem går att beställa i tryckt format (vissa är slutsålda och finns endast som PDF).

Klicka på länken vid respektive bok för att hämta hem en PDF av boken!

# 73 En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. En handbok i
gårds- och hushållsskiötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol1 & Vol 2.
Till böckerna!

#68 och #69 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens matrikel över ledamöter under 200 år – 1812-2012. Utgivningen består av två delar där den första Del A Händelser och ledamöter i akademien under 200 år utgörs av en sammanfattande historik med nedslag i viktigare skeenden i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens historia. Del B Ledamotsmatrikel är en förteckning över akademiens ledamöter 1812-2012. Till böckerna!

#65 Tal om läckerheter av Bengt Bergius. Oavkortad illustrerad utgåva av en mathistorisk klassiker med appendix för excerpter ur gamla reseskildringar (1780). Red. Jakob Christensson. 2015. Inbunden, 580 s., ill. delvis i färg.
I Tal om läckerheter får läsaren inblick i både svältkost, där allt togs till vara, och den lyxigaste och mest kräsna gourmetmat för överklassen. I boken beskrivs även hur man anrättat olika vilda djur, där vissa arter sedan utrotats. För första gången återutgivs här verket i sin helhet. Det har även försetts med ett rikhaltigt bildmaterial med illustrationer från samtiden. För att underlätta för läsaren och öka förståelsen har boken även kompletterats med fylliga sakregister och förklaringar.

Vetenskapshistorikern Jakob Christensson har i boken skrivit en längre uppsats om Bengt Bergius och den tid han verkade i och denna intressanta boks bakgrund, tillkomst och dess historiska betydelse.

#63 Cato Om jordbruket. Varro Samtal om lantbruket Red. Örjan Wikander och Sten Hedberg.

Marcus Porcius Cato är mest bekant för sitt yttrande ”För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras”, ofta uttalat i senaten i Rom under första hälften av andra århundradet före vår tideräkning. För sin son författade han ett antal läroböcker, och en av dessa, Om jordbruket, avsåg skötseln
av familjens lantgård. Han ger handfasta, knapphändigt formulerade råd om de viktigaste inslagen i denna näring, där det gäller att driva gården med så stor avkastning som möjligt och hur livsmedlen skulle hanteras och tillredas. Det är det äldsta bevarade prosaverket på latin, och det presenteras här för första gången i en svensk översättning.

Ungefär 150 år senare eller omkring år 30 f.Kr. hade Marcus Terentius
Varro, då ansedd som Roms mest mångkunnige man, en liknande uppgift, då hans hustru köpt en lantgård som den då åttioårige Varro knappast kunde hjälpa henne att sköta. Varro hade dock under sin långa karriär ägt åtskilliga lantegendomar och var mycket beläst, varför han sammanfattade sin erfarenhet och kunskap i verket Samtal om lantbruket. Den litterära formen hämtade han från den grekiska filosofin, nämligen fingerade dialoger mellan historiska personer, varav han själv var en. Det har liksom Catos arbete hittills inte utgivits på svenska. Dessa texter skildrar förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen vid framväxten av Europas första stormakt, det romerska riket. Förhållanden och sammanhang och den sociala miljö där dessa texter en gång skrevs är ofta okända för dagens läsare. Tolv nyskrivna artiklar av svenska forskare sätter in Catos och Varros verk i sitt historiska sammanhang. De behandlar ämnen som: livsmedel, kvinnans roll, djurläkekonst, teknik, djurskötsel, läkekonst och religion med folktro. Catos och Varros texter, med flera register, tillsammans med de nyskrivna artiklarna gör det både möjligt och angenämt för forskare, antikintresserade och personer verksamma inom dagens lantbruk att ta del av hur det äldre romerska lantbruket bedrevs.

 

SOLMED62 #62 – Den svenska lantbrukslitteraturen från äldsta tid t.o.m. år 1850. Bibliografisk förteckning uppgjord av Per Magnus Hebbe.
Faksimilutgåva med korrigeringar, kompletteringar och tillägg av bibliotekarie Olof Kåhrström.
Den svenska lantbrukslitteraturen har blivit en klassiker inom svensk bibliografi. Den sattes ursprungligen samman av bibliotekarien Per Magnus Hebbe och publicerades första gången 1919–45. Bibliografin har alltid ansetts vara mycket informativ och tillförlitlig. Dessutom är det ett unikt arbete genom sin speciella ämnesuppställning och fullständighet. Knappast några böcker, småskrifter eller tidningsartiklar har undgått hans uppmärksamhet. Tillskott i form av en särskild förteckning med tillägg och rättelser, liksom en lista över källor för forskning kring de areella näringarnas historia, har här gjorts av bibliotekarien och bokhistorikern Olof Kåhrström. En inledande artikel av professor Janken Myrdal ger även en överblick över den svenska lantbrukslitteraturen i äldre tid.

2014-03-25-Boksl-SOLMED61#61 – Att bruka men inte äga. Arrende och annan nyttjanderätt till mark i svenskt jordbruk från medeltid till idag. Red. Anders Wästfelt. Innehållsförteckning och författarpresentationer
Arrende – en rätt att bruka av någon annan ägd mark mot ersättning, har funnits ända sedan antiken. Boken berör tidlösa frågor såsom äganderätt och besittningsrätt å ena sidan och agrarproduktion och agrar utveckling å den andra. Den tar ett samlat grepp om frågan och är den första svenska boken om dess betydelse, både i historien och i nutid. Här belyser 17 experter med skiftande bakgrund och från skilda discipliner arrendet igår och idag, vilket förmedlar en spännande historia om en betydande drivkraft i lantbrukets utveckling.

Kopia av 60. Fjällets fot#60 – Vid fjällets fot Red. Hans Antonson
Denna innehållsrika bok ger många nya kunskaper om västra Jämtland, där landskapets historiska förändring och de speciella naturvärdena har fått en framträdande plats. Gårdens bebyggelse sätts in i sitt stora sammanhang – från sitt ursprung i en sågverksrörelse, via Bergstens privata jaktvilla fram till dagens alla verksamheter. Just områdets jakt och fiske, har genom tiderna varit viktiga näringar för många av traktens bofasta, men även av stor betydelse för friluftslivet och turismen. Inte minst var A.W. Bergsten själv en ivrig jägare och fiskare. Han var dessutom en god fotograf och av hans historiskt värdefulla bilder återges ett flertal i boken.

Ömse#59 – Ömse sidor om vägen Av Patrik Olsson
Med början på 1700-talet kom det skånska landskapet att genomgå en stor omvandling där alléerna kom att fylla både praktiska funktioner och utgöra estetiska ideal. Alléerna hade till uppgift att pryda omgivningen, strukturera landskapet och markera den sociala betydelsen. Därför blev en allé en markör för södra och mellersta Sveriges herrgårdsbygder där detta tillrättalagda, ordnade landskap blev symbolen för det sköna. Detta var något som sedan även spred sig till bondgårdarna, där infartsallén kom att bli en väl synlig statussymbol för gården. Under senare decennier har de skånska alléerna ansetts så värdefulla att deras bevarande har fått stöd av bl.a. EU-medel. Boken är Patrik Olssons doktorsavhandling där han har samlat ett omfattande historiskt material kring de skånska godsen.

57. Upplysning#57 – Upplysning, arbete, samarbete. Lantbruksveckan 1911-2007
Av Tore Johansson & Ronny Pettersson
Lantbruksveckan startade 1911 som en informell och kontaktskapande sammanslutning för lantbrukets föreningar och organisationer. Boken beskriver de stora linjerna i verksamhetens innehåll. Tonvikten ligger på jordbrukspolitiska frågor och den ekonomiska föreningsrörelsens angelägenheter. Bokens övergripande ambition är att belysa samspelet mellan lantbruksnäringens utveckling och den organisatoriska och vetenskapliga kompetens, som årligen mobiliserades genom Lantbruksveckan.

Antologiframsida#53 – Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier av de areella näringarnas geografi och historia
Redaktörer Hans Antonson och Ulf Jansson
Jordbruket och skogsbruket genomgick under 1900-talet en dramatisk omvandling. I denna rikt illustrerade antologi presenterar ledande forskare i 27 tematiskt inriktade artiklar denna omvandlings historia, en historia som bland annat innebar en allt intensivare modernisering och rationalisering. Särskilt tydligt syns denna förändring genom utflyttningen från landsbygden och det allt starkare internationella beroendet för de areella näringarna.

#43 Lucius Junius Moderatus Columella. Tolv böcker om lantbruk. En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriket. Sten Hedberg. Liv, lantbruk och livsmedel i Columellas värld. Tolv artiklar av nutida svenska forskare.

#42 – Landshövdingeberättelser, läromedel, tävlingsskrifter, reseberättelser och andra skrifter i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens arkiv
Av Olof Kåhrström
Bokens huvudavsnitt är en förteckning över drygt 800 handskrifter, inklusive en del maskinskrivet material, av högst varierande innehåll och karaktär. Till det äldsta materialet hör ett flertal landshövdingeberättelser från 1700-talets senare del och 1800-talets början, vilka berättar om lanthushållningens tillstånd ute i de svenska länen under den aktuella perioden.

 

41. Mosskultur#41 – Svensk mosskultur. Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000 Red. Leif Runefelt
Boken behandlar en speciell epok i Sveriges odlingshistoria, uppodlingen på myrarna och framväxten av en hel agrar kultur, mosskulturen. Bokens breda innehåll beskriver ett historiskt landskapsutnyttjande och en landskapsförändring, i en tid när befolkningen snabbt ökade och tillgängliga marker för livsmedelsproduktion var en bristvara. Antologins texter ger även solid kunskap om mossodlingen och torvanvändning, och förståelse för tidigare jordbruksvetenskap och jordbrukares arbete med att säkra matförsörjningen i Sverige.

Kartlagt#40 – Kartlagt land. Kartan som källa till de areella näringarnas geografi och historia Red. Ulf Jansson
Bokens olika författare ger varierande infallsvinklar på de svenska kartornas tillkomst, innehåll och historia. Texterna ökar förståelsen både för såväl dagens landskap som det historiska. Boken fokuserar på hur kartorna kan användas för att bättre förstå de rumsliga förändringar som jordbruk och skogsbruk har genomgått från 1600-talet och framåt.

Pier#39 – Från Pier de’ Crescenzi till Abrecht Thaer: om några märkvärdigheter i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens biblioteks äldre samling Av Olof Kåhrström
I Kungl. Skogs – och Lantbruksakademiens biblioteks äldre samling har ett sextiotal verk om lantbruk, botanik, trädgårdsskötsel och flera andra ämnen lyfts fram. En brokig och spännande samling beskrivs, där alltifrån Pier de’ Crescenzis bok om lantbruk, tryckt 1583, till fransmannen Redoutés stora verk om liljor, med sina oöverträffade planscher i färg, presenteras.

Veterinär#38 – Veterinärinrättningen i Stockholm 1821-1880 Av Hans Blomquist
I denna faktarika bok skildras de första veterinärernas utbildning och arbete i 1800-talets Stockholm. Vi får följa lärare och elever vid veterinärinrättningen vid Grevgatan på Östermalm. Texterna behandlar djurläkekonstens historia och veterinäryrkets framväxt från hantverk till vetenskap. Under denna tid gjordes stora framsteg inom veterinärvetenskapen som avlöste de tidigare primitiva läkemetoderna.

Bondesamhället#37 – Bondesamhällets omvandling i Nordvästskåne. Bjärehalvöns agrara utveckling under 1700- och 1800-talet Av Mats Gustafsson
Boken behandlar de stora agrara omvälvningarna under 1700- och 1800-talen, som kom att helt förändra livsvillkoren för bönderna på Bjärehalvön i nordvästra Skåne. Boken beskriver denna omvandlingsprocess, bland annat jordskiftenas utveckling, införandet av nya odlingssystem, förädling av växter och husdjur och användandet av fabrikstillverkade redskap. Läsaren ges även en inblick hur de stora skeendena i omvärlden kom att påverka utvecklingen lokalt, både befolkningens levnadsvillkor och kulturlandskapets utseende.

#36 – A. W. Bergsten – om personen, stiftelsen och fjällegendomen Enaforsholm
Den största stiftelse som Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin har förtroendet att förvalta utgöras av Stiftelsen A. W. Bergstens fond. Boken vill visa hur en stordonators medel under lång tid kan stödja utvecklingen av det svenska jordbruket. För den som är intresserad av västra Jämtland, ger boken en ingående beskrivning såväl av trakten historia som landskap och de botaniska värdena.

lantbrukarnas#35 – Lantbrukarnas organisationer: agrart och kooperativt 1830-1930 Av Olof Brandesten
Boken kartlägger en tid då landets jordbrukare slutade att endast producera råvaror utan även, genom sina föreningar och organisationer, blev delägare i de företag som förädlade produkterna. Läsaren får följa utvecklingen från de första andelsidéerna till ett utvecklat nätvärk av föreningar och associationer inom produktion, försäljning och inköp. Allt detta kom att bli ett led i det betydelsefulla och omfattande moderniseringsprojekt som hela samhället då genomgick.

skog i forandring#34 – Skog i förändring. Vägen mot ett rationellt och uthålligt skogsbruk i Norrland ca 1940–1990 Av Stig Hagner
Stig Hagner var under närmare 30 år skogsvårdschef i Svenska Cellulosa Aktiebolag SCA. I denna bok beskriver han målande den omvälvande utvecklingen som det svenska skogsbruket genomgick mellan 1940-1990. I synnerhet beskrivs det norrländska storskogsbruket och det utvecklingsarbete som har bedrivits för att vidhålla virkesförsörjningen, som till exempel den storskaliga gödslingen av skogsmarken och introduktionen av contortatallen.

Framsida33#33 – Bruka, odla, hävda: odlingssystem och uthålligt jordbruk under 400 år. Redaktörer Ulf Jansson och Erland Mårald
Nya kunskaper om odlingssystemens historia och om uthålligt jordbruk, presenteras i denna antologi. Författarna, som kommer från olika forskningsfält, bidrar med infallsvinklar som spänner över stora områden, allt från konkreta förändringar i landskapet till teorier om jordbrukets utveckling under 400 år.

Jordbrukarnas#32 – Jordbrukarnas kooperativa föreningar och intresseorganisationer i ett historiskt perspektiv Red. Reine Rydén
Författarna till denna antologi ger en bred och mångfasetterad skildring av den svenska bonderörelsens uppkomst, tillväxt och förändringar. Den tar avstamp vid 1800-talets mitt och lotsar läsaren fram till 2000-talets början. Boken skildrar rörelsens utveckling från att ha varit en liten förening med många ideella aktörer, till att med tiden komma ha både inflytande i Sveriges politik och näringsliv genom rörelsens koncerner och fackföreningar.

Hängdernas#31 – Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640–1900 Av Örjan Kardell
På ett tvärvetenskapligt sätt kastar författaren Örjan Kardell ljus över hägnadernas betydelse från 1600-talet fram till den stora omdaningen av lantbruket i början av förra seklet. Hankgärdsgården – en teknisk innovation från tidig medeltid – var den dominerande hägnadsformen ända fram till taggtråden tog vid i början av 1900-talet. I denna bok belyses hägnadssystem och olika typer av hägnader, deras omfång, utbredning, och hur själva stängslingsarbetet gick till.

från byatjur#30 – Från byatjur till genteknik. En agrar- och vetenskapshistorisk studie av utvecklingen av svensk husdjursavel och husdjursgenetik under 1900-talet Av Jan Rendel
Boken skildrar det viktiga samspelet mellan forskningen, främst genetiken, och tillämpningarna inom den praktiska aveln. Läsaren får följa uppbyggnaden av forskning, undervisning och rådgivning. Vart och ett av de viktigaste djurslagen speglas de mest betydelsefulla forskningsresultaten, avelstillämpningarna och förändringarna i produktivitet. Även genombrott inom DNA-forskning och reproduktionsteknink, samt kloning av kroppsceller och andra etiska frågor diskuteras.

modenäring#29 – För modenäringens modernisering: två studier av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tillkomst och tidiga historia Av Nils Edling
I denna bok lyfts Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens förhistoria fram de idéer ur vilka allt tog sin början och som fortfarande delvis ligger till grund för verksamheten idag. Den skildrar 1700-talets debatt om lantbrukets modernisering och om försöken att sprida de nya rönen. Diskussionerna handlade även om försöken att skapa en riksomfattande organisation för lanthushållningen. Akademiledamöterna under 1810-talet står i fokus i bokens andra del och beskrivs ingående, främst Akademiens förgrundsgestalt Abraham Niclas Edelcrantz..

groveda#28 – Groveda. Om en bondgårds ekonomiska historia 1786-1950 Av Karl-Henrik Pettersson
Detta är en bok om en östgötsk medelstor bondgård som heter Groveda, och vad som i ett ekonomiskt perspektiv har hänt med gården och dess ägare från sent 1700-tal fram till 1950. Författaren sätter in gårdens historia i ett större ekonomiskt och historiskt sammanhang och diskuterar ämnen som storskiftet år 1804, gårdskonkursen under 1860-talet och hur man klarade ekonomin under första och andra världskriget.

Ett reformverk#27 – Ett reformverk under omprövning. Skifteslagstiftningens förändringar under första hälften av 1800-talet Av Ronny Pettersson
Den 4 maj 1827 utfärdades en av 1800-talets viktigaste ekonomiska förordningar – stadgan om laga skifte. Boken skildrar de krafter som låg bakom laga skiftesstadgans tillkomst och undersöker vilka problem som tacklades före och efter kungörandet av den. Ett genomgående tema är det komplexa förhållandet mellan skifte och äganderätt och vad laga skiftet innebar för jordbruket och skogs-hushållningen.

Regionala# 26 – Regionala främjare av de areella näringarna under 200 år. Hushållningssällskapens historiker, periodiska skrifter och arkiv Av Olof Kåhrström
I två sekler har de svenska hushållningssällskapen arbetat med att utveckla och föra fram det moderna lantbrukets idéer till de praktiska utövarna på fältet. Denna bok behandlar de olika sällskapens egna jubileumsskrifter som utgivits under årens lopp. Sammantagna utgör de en mäktig dokumentation av det svenska lantbrukets utveckling. Genom sammanställningen får man en bild av hushållningssällskapens stora betydelse för de areella näringarnas utveckling genom den starka förankring de har haft, och fortfarande har, i den egna regionen.

Skoag, makt#25 – Skog, makt och människor. En miljöhistoria om svensk skog 1800–1875 Av Per Eliasson
Denna bok belyser en period av viktiga förändringar mellan det svenska samhället och landets natur på ett nytt och spännande sätt. Den behandlar den svenska skogen under 1800-talets första del, och fokuserar bland annat på orsakerna till den nya skogsvetenskapens genombrott, hur synen på äganderätten till träden förändras och kampen mot baggböleriet i Norrland. Nya förklaringar träder fram genom ett tidigare ej använt källmaterial om de ekologiska förändringarna under den agrara revolutionen förenat med ett politiskt perspektiv.

nr 24#24 – C.L. Obbarius – En nydanare i Bergslagens skogar vid 1800-talets mitt
Av Bengt Brynte
Carl Ludwig Obbarius är en av den svenska skogsvårdens främsta historiska förgrundsgestalter vars idéer även har kommit att påverka dagens skogshushållning. Han och hans lärjungar hade sin huvudsakliga verksamhet i Bergslagens bruksskogar under 1800-talet. Denna bok ger en inträngande skildring av tidens tankegångar, de förhållanden och de personer som då styrde utvecklingen av skogsvården och hur denna sedan kom att omsättas i praktiken.

skanna0001#23 – Experimentalfältet: Kungl. Lantbruksakademiens experiment- och försöksverksamhet på Norra Djurgården i Stockholm 1816—1907 Av Ulrich Lange
Denna bok behandlar Lantbruksakademiens Experimentalfälts historia från dess tillkomst på 1810-talet till 1907. Den belyser Experimentfältets organisation och verksamhet på ett allsidigt sätt – såväl tillkomsten, de olika avdelningarna, som de mer vetenskapligt försöksinriktade verksamheterna. Vilken betydelse fick Experimentalfältet för den agrara utvecklingen i landet? Hur omvandlades 1700-talets filosofiskt grundade ”agromani” till 1800-talets allt rationellare vetenskap om kemi och växtlighet? Dessa är några av frågorna som boken ger svar på.

#22 – Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika
Red. Ronny Pettersson
Den här boken ger en spännande bild av den skogshistoriska forskningens dynamiska utveckling under de senaste 50 åren i Sverige och utomlands. En överblick av detta slag har länge saknats, inte bara i vårt land utanb också internationellt. Den beskriver den skogshistoriska forskningens mångfald och förhållande till andra dicipliner. Boken vänder sig till alla som är intresserade av skogens historia och ger värdefull historisk kunskap åt alla som är verksamma i skogsbruket.

I mötet#21 – I mötet mellan jordbruk och kemi. Agrikulturkemins framväxt på Lantbruksakademiens Experimentalfält 1850–1907 Av Erland Mårald
Insikten om kemins betydelse för jordbruket ledde vid mitten av 1800-talet till den moderna agrikulturkemins genombrott. Denna kom att få stor betydelse för det praktiska jordbruket och folkförsörjningen. Denna bok handlar om agrikulturkemins framväxt i Sverige och dess påverkan på det svenska jordbruket och vetenskapssamhället. Även de första professionella agrarkemisterna, och deras bidrag till forskningsfältet, skildras.

#20 – Den svenska växtförädlingens historia Red. Gösta Olsson
Den svenska växtförädlingens historia, Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet är redigerad av Gösta Olsson som, tillsammans med ett tjugotal av landets främsta växtförädlare, i denna bok presenterar växtförädlingens historia. Här skildras utvecklingen utifrån flera teman, däribland växtförädlingsföretages uppbyggnad och utveckling, forskningen vid universiteten, metodutvecklingen och de olika växtslagens förädling.

nr 19#19 – Bergslaget och skogen. En skogschefs hågkomster från Stora Kopparbergs Bergslags AB åren 1940–1970 Av Carl Gustaf Sundberg, inledning av Ulrich Lange
I denna bok får vi storskogsbrukets version av den omvälvande förändringen skogsbruket genomgick under efterkrigstiden, då yxan ersattes av motorsågen, hästen av traktorn, körarna av entreprenörer och flottningen av lastbilar. Läsaren vägleds genom mekaniseringsprocesser, kalhyggesdebatter, besprutningsideologier och förändringens bakomliggande krafter. Boken är skriven av Carl-Gustaf Sundberg som ger en livfull och inträngande skildring av en omvävlande tid.

Gud bevare#18 – Gud bevare utsädet! Produktionen på en västsvensk ensädesgård: Djäknebol i Hallands skogsbygd 1760–1865 Av Lennart Palm
Denna bok kastar nytt ljus över jordbruksutvecklingen i Västsverige under en hundraårsperiod, med början vid 1700-talets mitt. Boken ger en dynamisk skildring av modernäringens utveckling utifrån unikt och detaljrikt källmaterial från en västsvensk ensädesgård i Halland. En avsevärd omsorg ägnades i valet av växtföljder, avancerade gödslingsstrategier, nya redskap och införsel av utsäde från ett stort geografiskt område. Eftersom en stor del av den agrarhistoriska forskningen har kommit att koncentreras till områden i östra Sverige, ger denna bok ett nytt och värdefullt perspektiv på den västsvenska utvecklingen.

lövtäckt#17 – Lövtäkt och stubbskottsbruk. Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog DEL I och  DEL II
Red. Håkan Slotte och Hans Göransson
Artiklarna i dessa två skrifter utgör tillsammans ett slags historik över människans förändring av landskapet genom att lövskog och buskar har nyttjats i boskapsskötsel och åkerbruk. Det är en mångfasetterad redogörelse över vad användningen av löv har betytt för jordbruket genom olika århundraden i de nordiska länderna, och även i Europa i övrigt. Läsaren får följa lövtäktens roll ändå från mellanstensåldern fram till moderna tider och tekniker för till exempel hamling och stubbskottsbruk behandlas.

framsida#16 – Från Höfrö till Vallfrö. Den svenska fröförsörjningen 1740-1870
Av Lennart Kåhre
Boken belyser fröförsörjningens introduktion och utveckling i Sverige med tonvikt på hur övergången från ängsskötsel till odling av vallväxter på åker gick till under perioden 1740–1870. Författaren Lennart Kåhre beskriver på ett genomgripande sätt även de vetenskapliga och praktiska förutsättningarna som avgjorde både växtvalet och upptakten till den inhemska fröodlingen.

solmed 15#15 – Peter Hernquists sjukdomslära – husdjurens inre sjukdomar Av Ivar Dyrendahl
Peter Hernquist, det svenska veterinärväsendets grundare, har lämnat efter sig ett betydande antal handskrifter om bland annat husdjurslära, sjukdomslära och trädgårdsskötsel. Ivar Dyrendahl tolkar här Hernquists lära om husdjurens inre sjukdomar. Denna bok ger en åskådlig framställning av veterinärkunskaperna för tvåhundra år sedan och är en fascinerande läsning för husdjursvetare och andra agrart engagerade.

Potatisodling#14 – Svensk potatisodling. Utvecklingen under 1900-talet och Potatisen i forskning och undervisning. Institutionen för växtodlingslära i Ultuna 1957–1991 Av Birger Svensson
I denna bok belyses den svenska potatisodlingens historia, användning och betydelse för Sveriges lantbruk. Volymen innehåller två skrifter: Den första är en översiktlig historik om bland annat odlingen, organisationerna, försäljningen, och den statliga styrningen. Den andra delen är en redogörelse för den forskning och undervisning om potatisodling som bedrevs vid Ultuna under senare hälften av 1900-talet.

Landbon#12 – Landbon, ladan och lagen och hägnaderna, arbetstiden och bygdelaget
Av Janken Myrdal
I denna bok har Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin låtit sammanställa ett drygt tjugotal av Janken Myrdal utvalda agrarhistoriska uppsatser. De representerar hans mångsidighet och täcker flera av lantbrukets viktigaste områden under skilda epoker. En kronologisk bibliografi i slutet av boken speglar Jankens författarskap åren 1972-1995.

Nr 11#11 – Fjällnära trädgårdar i Jämtland och Härjedalen tiden 1830–1900 Av Ulla Rylander, med inledande artikel av Kjell Lundquist
Författaren Ulla Rylander redogör i denna bok för betingelserna och inspirationskällorna för fjällnära 1800-talsträdgårdar i Jämtland och Härjedalen, inklusive Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens trädgård vid Enaforsholm. Dåtidens klimatförhållanden, odlingstraditioner, kommunikationer och planteringar beskrivs på ett levande sätt, och lyfts ytterligare med fotografier, kartor och planritningar.

#9 – Mjölbordets historia. Ett arbete om den drygt femtioåriga mjölkbordsperioden Av Torsten Sigfridsson
Mjölkbord började allmänt användas i början av 1930-talet. Förutom sin praktiska användning kom de även att spela en social roll. Denna skrift avser att beskriva den drygt femtioåriga mjölkbordsperioden med tanke på mjölkbordets utbredning, användningsområden och antal, men också dess betydelse för dåtidens lantbrukssamhälle. På ett levande sätt skildrar författaren Torsten Sigfridsson mjölkbordets historia från främst två perspektiv – det byggnadstekniska och det sociala.

nr 8 (2)#8 – Skogens användning och roll under det svenska stormaktsväldet. Perspektiv på energi och makt Av Ulf Sundberg
I denna tvärvetenskapliga bok ges en överblick över Sveriges stormaktstid på 1600-talet. Utgångspunkten är Cottrells (1955) tes om att den nation som kan producera det största överskottet av energi erövrar makten – politiskt, ekonomiskt och militärt. Denna skrift behandlar således Sveriges stormaktsvälde ur ett sådant energiperspektiv – med skogen som den främsta energiresursen. Arbetet är den första av sitt slag och presenterar en kvantitativ beräkning och analys av utbytet av varor och tjänster över nationsgränsen för en nation på krigsfot.

Nr 7#7 – Peter Hernquists Husdjurslära. En handskrift från slutet av 1700-talet vid Veterinärinrättningen i Skara Tolkad och kommenterad av Ivar Dyrendahl Peter Hernquist, det svenska veterinärväsendets grundare, har lämnat efter sig ett betydande antal handskrifter om bland annat husdjurslära, sjukdomslära och trädgårdsskötsel. Ivar Dyrendahl, tidigare intendent vid Veterinärhistoriska museet i Skara, tolkar här Hernquists föreläsningsanteckningar om husdjurslära. Ungefär 70 % av Hernquists text behandlar hästar och hästskötsel, men boken innehåller även kapitel om får, getter och svin.

Fållnäs gård#6 – Fållnäs gård. Några nedslag i ett Södertörns-gods agrara historia 
Av Göran Samuelsson
Denna bok skildrar utvecklingen på Södertörns-godset Fållnäs under en 200-årsperiod, med början på 1700-talet. Uppsatsen är skriven med utgångspunkt i 67 brev, skrivna 1796–1799, från gårdsfogden Eric Brodin på Fållnäs till godsets ägare baron Carl Bonde i Stockholm. Utifrån dessa brev har Lantmästaren Magnus Toll på Fållnäs gård skrivit om godsets historia och historikern Göran Samuelsson behandlat jordbrukets vardag på godset. Resultatet har blivit en skrift där agrarhistoria, personhistoria och lokalhistoria flätas samman till intressant läsning.

Kopia av Fram och baksida#5 – För stundande skördar: Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens arkiv 1813-1983. En presentation med förslag till forskning Av Anders Perlinge

Ladugård#4 – Från Ladugård till djurstall: ekonomibyggnader under 250 år 
Av Catharina Svala
Ekonomibyggnader som ladugårdar, stallar, höns- och svinhus, lador och magasin är och har varit omistliga för lantbrukets utveckling och landsbygdens kulturmiljöer. Även de allra minsta husen, som brygghus och källare, beskrivs i denna skrift, liksom landskapets nya element, maskinhallar och silotorn. Författaren Catharina Svala diskuterar även hur man gör bedömningar av byggnadernas kulturella värde med avseende på bland annat deras funktion, tillkomst och utformning.

#3 – Lövfoderkultur och skottskogar. Noteringar till en sextusenårig tradition Av Johan Curman

nr 2#2 – Norrländsk skogshistoria. Människan, skogen och industrin Skogshistoriska seminariedagar Umeå 8–9 april 1992
I denna skrift har artiklar från elva skogshistoriker och- forskare samlats i syfte att applicera historiska perspektiv på miljö förändringar av olika slag. Med det norrländska skogslandskapet i fokus behandlar författarna ämnen inom de tre övergripande huvudområdena ”Människans omdaning av skogslandskapet”, ”Skogsindustrins utveckling och förändring” och ”Naturlig skogsutveckling i de boreala skogarna”.

nr 1

#1 – Peter Hernquists brev till Abraham Bäck 1763-1792. Tolkade och kommenterade av Ivar Dyrendahl