Remiss Bioenergi från jordbruket – en växande resurs

KSLA:s utgångspunkter och sammanfattande synpunkter

• KSLA ser det som angeläget att det svenska jordbruket i väsentligt högre grad än idag bidrar till en uthållig energiproduktion och anser att detta kan ske utan konflikter med vare sig livsmedelssektorns behov av råvaror, angelägna miljömål eller annan markanvändning. Dagens energiproduktion från jordbruket är bara en bråkdel av vad som bedöms som möjligt med hänsyn till teknik, ekonomi och miljöhänsyn.
• Omfattningen och inriktningen av jordbrukets energiproduktion bör i allt väsentligt avgöras av marknaden och markägarna inom ramen för samhällets generella styrmedel. KSLA bedömer att marknaden kan hantera avvägningen mellan t.ex. produktion för livsmedel och energi och ser det som mindre troligt att energimarknaderna tränger ut produktionen av livsmedel. KSLA anser dock att den produktiva marken behöver ett förstärkt skydd mot användningar som långsiktigt minskar dess odlingskapacitet.
• KSLA ser det som svårt och inte heller nödvändigt att från det allmännas sida fastställa kvantitativa mål för jordbrukets produktion av energi. Marknadens efterfrågan och prisrelationen mellan livsmedel- och energiprodukter samt den tekniska utvecklingen har stor betydelse för utfallet. KSLA tror inte att innevarande års höga prisnivå på spannmål, oljeväxter mm blir permanenta även om det sannolikt har inträffat ett historiskt trendbrott. KSLA bedömer vidare att oljepriserna ligger kvar på en sådan nivå och att den globala, kontinuerligt ökade, efterfrågan på energi i kombination med klimatproblematiken leder till ett fortsatt mycket stort behov av bioenergi. KSLA menar vidare att det finns stora arealer jordbruksmark som är mindre lämpliga för livsmedelsproduktion men där bioenergiproduktion kan bli lönsam.
• Mot denna bakgrund välkomnar KSLA den aktuella utredningen som på ett ambitiöst och grundligt sätt tagit fram ett värdefullt och delvis nytt faktamaterial. KSLA anser dock att utredarens förslag är otillräckliga. I vart fall om vi skall komma i närheten av de 30 TWh som utredningens modellberäkningar anger som ekonomiskt realiserbara till år 2020.
• KSLA ställer sig dock bakom utredningens huvudförslag nämligen ett kontraktillägg för Salix och ett investeringsstöd för gödselbaserad biogas. Motiveringen för dessa stöd liksom dess tekniska utformning kan emellertid behöva ses över. KSLA tillstyrker också utredningens förslag till utvecklingsinsatser för olika energigrödor även om dessa är väl allmänt hållna.
• KSLA ifrågasätter utredarens förslag att finansiera i stort sett alla insatser över Landsbygdsprogrammet. Detta är inte möjligt utan omprioriteringar inom befintliga ramar som enligt KSLA:s bedömning leder till att andra angelägna mål, bl.a. på miljöområdet, kommer att eftersättas. Eftersom flertalet av utredningens förslag syftar till att öka produktion av klimatneutral inhemsk energi bör insatserna ses som en del av samhällets energiomställning och finansieras över exempelvis Näringsdepartementets budget snarare än över Jordbruksdepartementets.