Remiss Nationellt genomförande av den europeiska landskapskonventionen

Yttrande över ”Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen”

KSLA har inga invändningar mot RAÄs föreslagna ändringar i Miljöbalken, Plan- och bygglagen samt Förordningen med instruktion för Riksantikvarieämbetet.

Kommentar till Riksantikvarieämbetets ”Förslag till genomförande av den europeiska landskapskonventionen i Sverige”.

KSLA ställer sig i huvudsak positiv till förslaget och önskar framhålla att:

• Sverige snarast bör ratificera den europeiska landskapskonventionen enligt alternativ 3 men med större uppmärksamhet i helhetstänkandet gällande landskapets innehåll av natur- och kulturvärden, än vad som framhålls i utredningen.
• Det är positivt att begreppet ”landskapet” tydligt lyfts fram som samhällets gemen-samma resurs och grund för areella näringar och god livsmiljö. Landskapsbegreppet behöver göras operativt. Definitioner bör tas fram och preciseras eftersom många aktörer från skilda discipliner blir delaktiga. Den svenska översättningen från engelska bör ändras till ”ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av och samspelet mellan naturliga och/eller kulturella faktorer.”
• Landskapet kan bara förvaltas långsiktigt hållbart om det sker på ett holistiskt sätt och hänsyn tas till hur såväl abiotiska och biotiska faktorer som människa och natur påverkar varandra i tid och rum. På så vis följer vi den ursprungliga definitionen (av Smuts), där holistisk anger att ”helheten är mer än summan av delarna”.
• Både kulturminnesvården och naturvården kan förbättras genom ett stärkt landskaps-perspektiv som bland annat lägger vikt vid sambandet mellan kulturminnen och den omgivande miljön. Vidare kan en mer landskapsekologisk förvaltning av naturreservat motverka landskapsfragmentering.
• Fortsatt utredning bör ske om behovet av att komplettera föreslagna ändringar i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen eftersom dessa inte är tillräckliga för att ge konventionen gott genomslag. Det behövs ett antal konkretioner och förtydliganden.
• Både nationella, regionala och lokala landskapsstrategier bör tas fram. Begreppet ”regioner” bör definieras så, att de inte begränsas av de administrativa kommunala och länsgränserna, utan att också enhetliga landskap över kommun- och länsgränser kan beaktas.
• Gjorda landskapskarteringar, andra kunskaper, data och uppföljningssystem som redan finns, måste koordineras och kompletteras för att ge helhetsperspektiv.
• Ett forum för landskapsfrågor bör bildas, där myndigheter, forskare och allmänhet kan mötas för diskussion och kunskapsspridning.
• Forskning och utbildning om landskapet behöver samordnas tvärvetenskapligt över flera ämnesgränser för att ge ”landskapet” legitimitet och öka dess attraktivitet.
• De areella näringarna har stor betydelse för landskapsförvaltningen och det är därför viktigt att utveckla produktionsmetoder och ersättningssystem som både producerar mat, foder och fiber och tar till vara olika landskapsvärden.

Hela yttrandet finns i bifogad pdf.