I mitten av 1300-talet, när svenskan var på väg att bli skriftspråk och ersätta latinet, började det också skrivas texter som kan avslöja något om tidens svenska växtnamn – och kanske något om växterna själva. Denna bok vänder sig till botanister, etnologer, historiker, språkvetare och alla andra allmänt vetgiriga som är intresserade av medeltidens växter. Vilka de var, vad det hette och var de kom från.
Författare Inger Larsson, professor i svenska språket vid Stockholms universitet.
Hur påverkar vårt leverne i den rika världen de som lever i den fattiga? Vi ser torka i Australien, översvämningar i Indonesien, skyfall i Europa och i Afrika som där ofta leder till omfattande jorderosion. Rapporterna om hur vi människor bidrar till klimatförändringarna är många. Men vilka konsekvenser får klimatförändringarna för möjligheterna att mätta allas munnar?
Diffust läckage från åkermark står för en stor del av tillförseln av både kväve och fosfor till vattenmiljön. Arbetet med vattenvård i de nya miljömålen samt i ramdirektivet för vatten kommer att ge ytterligare ökat fokus på denna källa och tillförselväg. Syftet med konferensen var att sammanfatta och sprida den senaste kunskapen om vattenvård i lantbruket.
Kommittén för ”Klimatet och skogen” inrättades under 2002 och har verkat under närmare fyra år. I och med avlämnandet av föreliggande underlag till ett forskningsprogram så har kommittén fullgjort sina åtaganden. Ett fortsatt arbete med att utveckla och omforma programmet, samt att initiera dialoger med tänkbara finansiärer, genomförs bäst i en annan organisationsform än i en kommitté inom KSLA. I ett tänkt fortsatt arbete ligger bland annat att engagera lämpliga forskningsutförare och att omforma forskningsprogrammet till en eller flera forskningsansökningar.
Något om synen på lantbrukets djur de senaste 200 åren
