Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel

Rapport från seminariet "Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel" den 13 januari 2011, som arrangerades i samarbete med Södertörns högskola, KK-stiftelsen och Hushållningssällskapens Förbund.


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

Ett verktyg för företags- och landsbygdsutveckling i Sverige

En viktig strategi för att främja tillväxten på landsbygden i andra EU-länder har varit att ursprungsmärka (”certifiera”) lokalt producerade livsmedel enligt ett system som utvecklats inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Märkningarna ”Skyddad ursprungsbeteckning” (SUB), ”Skyddad geografisk beteckning”(SGB) och ”Garanterad traditionell specialitet” (GTS) har med framgång använts inom EU för att främja lönsamheten i enskilda landsbygdsföretag.

I Sverige finns bara enstaka produkter med skyddat namn. Många frågar sig varför det har gått så trögt i Sverige. Kan ursprungsmärkningen även här bli ett verktyg för ökad lönsamhet hos svenska landsbygdsföretag och därmed bidra till landsbygdsutveckling i Sverige?

Under ett heldagsseminarium diskuterade forskare, rådgivare, lantbrukare och företrädare för konsumenter och myndigheter vad EU-märkning innebär för konsumenter och producenter; hur certifieringen genomförs och vilka möjligheter den medför och följande är en sammanställning av föredragen och diskussionen under dagen.

Seminariet arrangerades i samarbete med Södertörns högskola, KK-stiftelsen och Hushållningssällskapens Förbund.

Författare: Paulina Rytkönen och Madeleine Bonow.

 


Skogsägarens mål – KSLAT nr 1-2017

”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.

Skogsägarens mål – KSLAT nr 1-2017

”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.

Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning – KSLAT nr 2-2015

Kompetensförsörjningen är ett problem för skogsnäringen. KSLA:s Kommitté för kompetensförsörjning har arbetat i tre år med frågan. Denna skrift sammanfattar arbetet och kommitténs slutsatser.

Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning – KSLAT nr 2-2015

Kompetensförsörjningen är ett problem för skogsnäringen. KSLA:s Kommitté för kompetensförsörjning har arbetat i tre år med frågan. Denna skrift sammanfattar arbetet och kommitténs slutsatser.

KSLA Nytt 2-2017

Det gäckande metanet. Mark & vatten i förändrat klimat. Ljus framtid för skogen. CAP 2030. Skogsägarens mål. Om Brøndegaard och hans samling. Och mycket mer!

KSLA Nytt 2-2017

Det gäckande metanet. Mark & vatten i förändrat klimat. Ljus framtid för skogen. CAP 2030. Skogsägarens mål. Om Brøndegaard och hans samling. Och mycket mer!

Kapital för landsbygdsföretagare – KSLAT nr 4-2003

Kapital för landsbygdsföretagare – KSLAT nr 4-2003