SvD Om översatta källskrifter Historiebloggen SvD Professor Dick Harrison skriver om boken på sin blogg på SvD.se
Ur bloggen: Ingen som aspirerar på att känna till antikens romerska samhälle kan i längden bortse från dessa verk, som innehåller betydligt mer än redogörelser för jordbruk i strikt bemärkelse. Båda böckerna (Columella utgiven 2009. Red. anm.) är försedda med ett flertal djuplodande analyser och artiklar av forskare som Örjan Wikander, Janken Myrdal och Dominic Ingemark, vilka sätter in Columellas, Catos och Varros arbeten i ett större sammanhang och ger oss möjlighet att tränga djupt in i antikens värld. Kort sagt: det är den här typen av översättningsprojekt som visar att Sverige fortfarande kan aspirera på benämningen kulturland.
Tips: Lyssna till Ulla de Verdier i Vetandets värld (radions P1) onsdagen 19 augusti kl 12.10 (repris 20 augusti kl 05.02). Finns även i mobilappen SR Play eller på www.sverigesradio.se.
Marcus Porcius Cato är mest bekant för sitt yttrande ”För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras”, ofta uttalat i senaten i Rom under första hälften av andra århundradet före vår tideräkning. För sin son författade han ett antal läroböcker, och en av dessa, Om jordbruket, avsåg skötseln av familjens lantgård. Han ger handfasta, knapphändigt formulerade råd om de viktigaste inslagen i denna näring, där det gäller att driva gården med så stor avkastning som möjligt och hur livsmedlen skulle hanteras och tillredas. Det är det äldsta bevarade prosaverket på latin, och det presenteras här för första gången i en svensk översättning.
Ungefär 150 år senare eller omkring år 30 f.Kr. hade Marcus Terentius Varro, då ansedd som Roms mest mångkunnige man, en liknande uppgift, då hans hustru köpt en lantgård som den då åttioårige Varro knappast kunde hjälpa henne att sköta. Varro hade dock under sin långa karriär ägt åtskilliga lantegendomar och var mycket beläst, varför han sammanfattade sin erfarenhet och kunskap i verket Samtal om lantbruket. Den litterära formen hämtade han från den grekiska filosofin, nämligen fingerade dialoger mellan historiska personer, varav han själv var en. Det har liksom Catos arbete hittills inte utgivits på svenska.
Dessa texter skildrar förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen vid framväxten av Europas första stormakt, det romerska riket. Förhållanden och sammanhang och den sociala miljö där dessa texter en gång skrevs är ofta okända för dagens läsare. Tolv nyskrivna artiklar av svenska forskare sätter in Catos och Varros verk i sitt historiska sammanhang. De behandlar ämnen som: livsmedel, kvinnans roll, djurläkekonst, teknik, djurskötsel, läkekonst och religion med folktro. Catos och Varros texter, med flera register, tillsammans med de nyskrivna artiklarna gör det både möjligt och angenämt för forskare, antikintresserade och personer verksamma inom dagens lantbruk att ta del av hur det äldre romerska lantbruket bedrevs.
Red: Örjan Wikander och Sten Hedberg.
Höstnummer med information från ett urval av akademiens aktiviteter m m. Berteboskonferensens huvudanförande. EU 20 år med vattenfrågor i fokus. Det antropogena kolkretsloppet. Med sikte på framtida jordbrukspolitik. Ryskt skogsbruk…
Kunskapens Krona, Nya ledamöter och pristagare, Svenskt intresse för kapacitetsuppbyggnad i albanskt skogsbruk, Aktuell ledamot: Pernilla Ivarsson, Fiskekommittén – kommitté på hugget!
Aktuellt från KSLA innehåller denna gång referat från ett antibiotikaseminarium, en sammankomst om svamp, flera utlysningar och annat.
The Global Outlook Symposium attracted some of the world’s most wellknown experts in these fields as speakers. This is a documentation of their speeches during the Symposium, which was arranged as a part of KSLA’s 200 year celebration.
