Smakens värde – för individ, producent och förädlare Hur definieras smak? Är ordet smak tillräckligt beskrivande för ordets faktiska innebörd?
Hur förändras smaken från jord till bord och vilken betydelse har smaken i livsmedelskedjans led – från råvaruproducent, till förädlare, kockar och sist till slutkonsument?
Många frågor och svar lyftes då smaken stod i centrum under ett eftermiddagsseminarium på KSLA den 19 mars.
Smak är ett helhetsbegrepp där flera olika intryck spelar in, från smakreceptorerna till kroppens övriga sinnen. Även råvaruursprung, förädling, rum och sammanhang påverkar smakupplevelsen. Olika aspekter av smak varierar i betydelse för olika led i livsmedelskedjan. Exempelvis kan ”smaken av en plats” ha betydelse i alla led, även om producenten är i fokus i bemärkelsen att det väsentliga för denna aspekt är platsen där produktionen sker. ”Smaken av en plats” kan även ha betydelse i marknadsföringen och hos konsumenten som får uppleva smak som härrör från en specifik plats och eventuella specifika produktionssätt.
Rapport från ett hybridseminarium den 27 september 2022
Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, Band 63, Heft 2, 1979, s 190–193.
Referat från Forskningsutskottets dialogseminarium ”Fakta och värderingar – vad styr politiken för de gröna näringarna?” den 11 februari 2019.
I början av 1970-talet inleddes en långtidsstudie av vegetationen i Enaforsholmsområdet. Sommaren 2023 startar Fas 2 i det arbetet.
