Hur gick det till i 1700-talets krogliv – vad serverades, hur umgicks man, vilka var besökarna och vilka förordningar gällde? Detta boksamtal gör en kortfattad resa genom den politiska, ekonomiska, sociala och gastronomiska historien.
Från medeltidens ölbodar och tavernor, via stormaktstidens gästgiverier och gårdskök, 1700-talets kaffehus och vinkällare, 1800-talets caféer och restauranger fram till våra dagars fast food och food trucks – vad serverades, vilka förordningar gällde, vilka var besökarna, hur umgicks man?
Jimmy Lyhagen, akademibibliotekarie på KSLA, samtalar med måltidsforskarna och författarna Håkan Jönsson och Richard Tellström, som har skrivit boken ”Från krog till krog – om 700 år av uteätande”. Boksamtalet gör korta nedslag i den politiska, ekonomiska, sociala och gastronomiska historien. (Avsnittet är 40 minuter långt.)
Länk till podden (2021-01-12)
KSLA-podden tar upp aktuella ämnen och intressanta frågor med hjälp av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. Samtalen handlar om jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.
Avsnitten är omkring 30 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad.
Välkommen till gröna samtal med KSLA!
Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien.
Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.
Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.
