Granbarkborrar – skogens egen pandemi?

Hur ser granbarkborreskadad skog ut, varför har vi så mycket skadad skog just nu, vad gör man om man upptäcker granbarkborrar i sin skog och hur länge kommer utbrottet att vara? Det här avsnittet av KSLA-podden handlar om granbarkborrarnas härjningar, som startade med den extremt varma sommaren 2018.


Jan Stenlid, som är ordförande i KSLA:s Skogskadekommitté och till vardags arbetar med skogssjukdomar som professor på SLU, samtalar med experter inom området: Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, Magnus Petersson, skogsskötselchef på Södra, Kerstin Ström, skogskonsulent och projektledare för ”Stoppa borrarna” på Skogsstyrelsen, Martin Schroeder, professor i skogsentomologi/insektslära vid SLU och Ralf Johansson, drabbad skogsägare i det värst drabbade området i landet, sydöstra Småland.

Mer om granbarkborren och andra skogsskador i KSLA-poddform kommer inom kort – håll utkik på www.ksla.se och där poddar finns! Mer om skogsskador finns också på #sjuktintresseradavskog

Välkommen till gröna samtal med KSLA!


Länk till podden

Länk till andra delen av granbarkborrepodden

Länk till tidigare avsnitt av KSLA-podden


Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet. Vi delar och sprider kunskap med målet att det ska fattas kloka beslut i samhället om ett uthålligt brukande av våra biologiska naturresurser.

Aktuella ämnen och intressanta frågor diskuteras av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. I fokus för samtalen är jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, KSLA:s projekt, boksamling och donationsgårdar samt biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.

Avsnitten är omkring 40 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad. (Det går bra att lyssna direkt eller ladda ned/hämta avsnitten till telefonen/paddan/datorn och lyssna vid tillfälle.)

Välkommen till gröna samtal med KSLA!


Mångfald eller fåfald – KSLAT nr 3-2005

Både handel och livsmedelstillverkare gör sig till uttolkare för konsumenternas behov, men görs det över konsumentens huvud? Riskerar utvecklingen att leda till minskad mångfald av producenter och därmed i förlängningen minskade valmöjligheter för konsumenten?

Mångfald eller fåfald – KSLAT nr 3-2005

Både handel och livsmedelstillverkare gör sig till uttolkare för konsumenternas behov, men görs det över konsumentens huvud? Riskerar utvecklingen att leda till minskad mångfald av producenter och därmed i förlängningen minskade valmöjligheter för konsumenten?

För mycket och för litet – barn och lantbruk i Sverige och i världen – KSLAT nr 22-2004

Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret?

För mycket och för litet – barn och lantbruk i Sverige och i världen – KSLAT nr 22-2004

Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret?

Ädellövskog för framtiden – KSLAT nr 5-2006

Ädellövskogen är en omistlig del av Sveriges natur. Den är en självklar och attraktiv del i det sydsvenska landskapet, viktig för rekreation och nödvändig för den biologiska mångfalden. Virkesproduktionsvärdet i ädellövskog är dock för närvarande relativt lågt, framförallt beroende på höga anläggningskostnader och långa omloppstider.

Ädellövskog för framtiden – KSLAT nr 5-2006

Ädellövskogen är en omistlig del av Sveriges natur. Den är en självklar och attraktiv del i det sydsvenska landskapet, viktig för rekreation och nödvändig för den biologiska mångfalden. Virkesproduktionsvärdet i ädellövskog är dock för närvarande relativt lågt, framförallt beroende på höga anläggningskostnader och långa omloppstider.

Odlingssystem och biologisk mångfald – KSLAT nr 9-2013

I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.

Odlingssystem och biologisk mångfald – KSLAT nr 9-2013

I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.