Varför är det svårare för kroppen att tillgodogöra sig järn i en helt växtbaserad kost och nyttigare att äta lite kött och fisk ofta istället för att ha en köttfri dag per vecka? Hur stimulerar vi svenskt jordbruk att odla baljväxter och hur får vi konsumenterna att välja närproducerade växtbaserade proteiner? Lyssna och inspireras när experterna diskuterar kost, hälsa, klimat och hållbarhet i senaste KSLA-podden!
Den övergång från animaliskt till växtbaserat protein som vi sett i Sverige de senaste åren är inte bara en trend utan ett väldigt kraftfullt paradigmskifte. Starka drivkrafter bakom förändringen är att man hävdar animaliernas negativa klimatpåverkan men också hälsoaspekten och hållbarhet.
Hälsosaspekten: En växtbaserad kost kan vara både hälsofrämjande men också ohälsosam. Raffinerade spannmålsprodukter skyddar inte mot sjukdom och är lika ohälsosamt som all annan ohälsosam mat. Vi skulle inte leva hälsosamt på enbart läsk och kokosfett, trots det låga klimatavtrycket. Hållbarhet måste också inkludera näringsinnehåll.
Hållbarhet: Mat är inte hållbar bara för att den har ett lågt klimatavtryck. Hållbart producerad mat måste också bland annat gynna den biologiska mångfalden, vara markeffektiv, gynna jordhälsan och inte tära på vattenresurserna. Även läckaget av kväve och fosfor måste begränsas.
Varför har kroppen svårare att tillgodogöra sig järn och andra mineraler i en helt växtbaserad kost? Varför är det bättre att äta lite kött och fisk ofta, än att ha en köttfri dag i veckan? Hur stimulerar vi svenskt jordbruk att odla baljväxter? Hur får vi konsumenterna att välja närproducerade växtbaserade proteiner med jordhälsan i fokus?
– Lyssna och inspireras när experter inom området diskuterar kost, hälsa, klimat och hållbarhet i detta aktuella ämne i senaste avsnittet av KSLA-podden!
Medverkar gör
Länk till det här poddavsnittet
Mer om KSLA-podden och länk till tidigare avsnitt
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet. Vi delar och sprider kunskap med målet att det ska fattas kloka beslut i samhället om ett uthålligt brukande av våra biologiska naturresurser.
Aktuella ämnen och intressanta frågor diskuteras av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. I fokus för samtalen är jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, KSLA:s projekt, boksamling och donationsgårdar samt biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.
Avsnitten är omkring 45-50 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad. (Det går bra att lyssna direkt eller ladda ned/hämta avsnitten till telefonen/paddan/datorn och lyssna vid tillfälle.)
Välkommen till gröna samtal med KSLA!
Nitton organisationer utarbetade under 2004 med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien(KSLA) som plattform ett gemensamt dokument med visioner för inriktning av och innehåll i den framtida forskningen och innovationsverksamheten inom den gröna sektorn. Dokumentet utgick från den gröna sektorns omfattande betydelse för landets välstånd nu och i framtiden, den gröna sektorns förmåga att förbättra välstånd och samtidigt utveckla ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet samt nuvarande FoU-verksamhetens status inom den gröna sektorn.
Årets sista nummer, med information från ett urval av akademiens aktiviteter. Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan. Landskapsnoden vill växla upp. Skoglig kompetensförsörjning – erfarenheter och strategier. Framtiden växer på träd! Varför blev Sverige en skogsindustriell stormakt? Matkommitténs exkursion i Roslagen. Skatten bör flyttas från producent till konsument. Dessutom: Våra nya ledamöter och pristagare med mera!
Socker är föremål för debatt inom flera olika läger. Inom folkhälsan vill man skylla en del av överviktsproblematiken på en oönskat hög sockerkonsumtion. Inom andra kretsar vill man se en ökad global frihandel med socker, vilket skulle gagna många producenter i tredje världen och leda till sjunkande priser men sannolikt då också till en ökad sockerkonsumtion. Dessa och många fler aspekter av produktion, handel och konsumtion av socker diskuterades vid KSLAs konferens den 30 mars 2006
Vid KSLAs workshop Jakten på den gröna marknadskraften – del 2, deltog representanter från industri, jordbruk, skogsbruk, naturskydd, myndigheter och forskning och diskuterade nästa generations styrmedel som väver samman miljö och marknad till gagn för konkurrenskraft och miljömål. Målet var att ge kunskap så att Norden inom EU och inom WTO kan bidra till ett grönare regelverk, exempelvis inför nästa omgång EU-program 2014.