I andra avsnittet av KSLA-podden om fjärranalys vid kartering av skogsskador ger experterna exempel på framtidsprojekt inom området, till exempel den forskning som pågår för att göra riskkartor med hjälp av laserdata för att kunna förutse var det finns ökad risk för skador av granbarkborre och stormar. Annat som behöver utvecklas är referensdata vid olika typer av skador liksom operativ användning av AI- och maskininlärning.
Länk till avsnittet, del 2 av 2
Erik Willén, Manager Precision Forestry, StoraEnso, och medlem i KSLA:s skogsskadekommitté, samtalar i det här avsnittet om framtidsprojekt vid fjärranalys för kartering av skogsskador med Eva Lindberg, lektor i skoglig fjärranalys, SLU, Håkan Olsson, professor emeritus, SLU, och Simon Johansson, datascientist, Skogsstyrelsen.
Fjärranalys är ett samlingsnamn för tekniker som avbildar jordytan med sensorer placerade på satelliter, flygplan, drönare eller fordon. Exempel på sensorer är digitala kameror, laserskannrar och radar. Tekniken används bland annat för att kartera skogens tillstånd och förändringar.
KSLA:s skogsskadekommitté har under tre år tittat på hur människor drabbas av skogsskador. Arbetet har redovisats i seminarier och fyra poddar och insatserna kommer även att summeras skriftligt i ett nummer av tidskriften KSLAT.
Mer om KSLA-podden och tidigare avsnitt finns på denna länk eller där poddar finns. Välkommen till gröna samtal med KSLA!
I oktober 2017 hölls KSLA:s casetävling UNIK Utmaning för tredje gången. 19 deltagare tävlade på ett internationellt tema: FN:s globala mål nr 12 för hållbar utveckling med fokus på hållbara konsumtions- och produktionsmönster – utmaningen handlade alltså om att halvera det globala matsvinnet. Här är de fem lagens lösningsförslag.
Seeds for the Future (KSLAT no 4-2016) is a documentation of the results of KSLA’s Dialogue Project about biotechnology in agriculture. ”The objective is sustainable agriculture, and modern plant breeding is one important tool to achieve this objective.”
In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.
