Inte bara blommor – Aktuellt från KSLA nr 1-2024

Hur är läget för de vilda pollinatörerna och hur fungerar styrmedlen? Det var huvudfrågorna för det seminarium som KSLA:s kommitté för Biologisk Mångfald ordnade i mitten på februari och som leddes av Regina Lindborg, Stockholms universitet.

Betydelsen av pollinatörer i jordbrukslandskapet är väl känd. Det handlar både om direkta bidrag till högre skördar av olika grödor, men också om indirekt nytta, exempelvis genom att baljväxter i vallar gynnas och genom detta bidrar till en bättre kvävefixering och därmed bättre skörd och eftereffekter. För hela vårt samhälle är ett bevarande av de vilda pollinatörerna mycket viktigt. Det är ett ansvar och ett förpliktigande liksom för all annan biologisk mångfald och ett beroende nu, och i framtiden, av de ekosystemtjänster som pollinatörerna möjliggör.

Dagens pollinatörer är ett arv från tidigare generationers markanvändning där ängar och naturbetesmarker var mycket vanligare och landskapet mer småbrutet. Att mängden vilda pollinatörer minskar och att många arter är hotade är väl känt. Men hur kommer vår tids markanvändning ge avtryck i framtiden? Bland de cirka 300 arterna av humlor och solitärbin exempelvis är en tredjedel rödlistade och av 2 500 olika fjärilsarter är en minst femtedel rödlistade. Ofta är sällsynta arter habitatspecifika, de trivs bara i en viss sorts livsmiljö och försvinner den, försvinner arten.