Varför behöver frågan om evidens för brukande av skog belysas? Svaret hittar du i Evidenskommitténs rapport ”Evidens för brukande av skog. Om vikten av vetenskap och beprövad erfarenhet”, som nu är klar.
Motsättningar i frågor om skog och skogsbruk kan ha många olika orsaker. En vanligt förekommandeföreteelse är så kallad bekräftelsebias (confirmation bias) – att man söker den kunskap som bekräftaren på förhand given uppfattning. En annan orsak har att göra med systemgränser – att man väljer attavgränsa en frågeställning på ett sätt som gynnar den egna tesen om vad svaret på frågan är.
I den här studien har Evidenskommittén fördjupat sig i dessa och andra aspekter på meningsmotsättningar i skogliga frågor. Vi har funnit stöd för att ovannämnda faktorer spelar in i framför allt två fallstudier som vi har analyserat lite mera djupgående. Dessa handlar om miljömålet Levande skogar, respektive frågan om kolbalanser i skogslandskapet. I det första fallet har vi funnit diskrepanser i synnerhet när det gäller olika uttolkares slutsatser, medan det i det senare fallet framför allt tycks vara olika systemgränser som ställer till problem.
Kommittén föreslår att KSLA verkar för att en strukturerad modell för evidensbaserat beslutsfattande implementeras så brett som möjligt. Modellen är inspirerad av den medicinska världen, där man sedan länge grundar vårdbeslut på vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga evidens.
En pdf av rapporten hittar du här. Den går att beställa som print on demand, 150 kr/st inkl porto. Kontakta Birgitta Naumburg för mer info
Mer om KSLA.s kommittéer och deras arbete hittar du här.
Utgiven av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA), 2025ISSN 1102-903X, ISBN 978-91-990003-6-7 (print on demand)ISBN 978-91-990003-7-4 (pdf)
Transporternas betydelse för mat och klimat, livsmedelsberedskap, skogsskötsel och skogsskador, forskning om äganderätt och KSLA:s roll i skogsdebatten är en del av det som finns i detta nummer.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2023.
Om landskapsestetikens betydelse för den urbana människan och om den urbana människans betydelse för landet utanför staden.
Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien.
