Lantbruksmöten, lantbruksutställningar och -mässor har sedan mitten av 1800-talet bidragit till att utveckla lantbruket. De blev med tiden allt större och antalet maskiner, redskap och husdjur ökade. Lantbruksmötena var inte bara effektiva informationskanaler, utan också förknippade med folkfest. Detta krävde oftast städernas alla resurser – landet kom till staden och lantbrukets nyheter spreds långt utanför lantbrukarnas led. I Sverige anordnades de första lantbruksmötena redan på 1840-talet. Det var då slutna sammankomster för främst tidens agrara och vetenskapliga eliter. Lösningarna som debatterades skulle sedan spridas till den jordbrukande befolkningen som ju dominerade näringen. Detta gällde inte bara Sverige, även Finland hade liknande utställningar och -möten, som även behandlas i boken. Boken är vackert illustrerad med kataloger, program och affischer, samt med bilder ur arkiv och tidningar.
Red. Olof Kåhrström.
Sammanfattning av föredrag och diskussioner vid ett seminarium vid KSLA med syftet att diskutera de förslag till den kommande forskningspolitiska propositionen som en arbetsgrupp tagit fram efter sammankomsten vid KSLA den 12 december 2002
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
Årets sista KSLAT: jordbruksteknisk integration, jordbruksbistånd, veterinäryrkets utveckling, blåtungevirus i Sverige, fladdermössens vara eller icke vara.
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 4
