Det är lätt att följa den historiska händelsekedja som lett till nutiden. Men mycket kunde ha tagit andra riktningar, om vissa faktorer hade varit annorlunda under tidens gång. Denna antologi synar flera av lantbrukets organisationer och studerar de historiska förloppen innan de etablerade sin form – och de möjliga alternativa vägarna. 1900-talets tongivande organisationer, exempelvis Lantmännen, RLF och hushållningssällskapen, har i minnesskrifter och liknande själva fört fram sin syn på historien, men det är de många skilda tolkningarna och utvecklingslinjerna som forskarna främst intresserat sig för i denna bok.
I detta perspektiv kan historisk forskning vara värdefull även för den som intresserar sig hur det framtida lantbruket kommer att te sig. Antologin vänder sig såväl till forskare som till verksamma inom lantbrukets hela organisationssfär.
Redaktörer: Fredrik Eriksson och Per Eriksson.
Dessa har bidrag i boken: Anders Björnsson, Johan Eelend, Christer Ericsson, Maren Jonasson, Lars Hansson, Anu-Mai Kõll, Jani Marjanen, Bo Persson, Ronny Pettersson, Lisa Qviberg, Piotr Wawrzeniuk, Jan De Woul och Ann-Catrin Östman.
Beställ hos Adlibris eller hos Bokus.
Slutrapport från KSLA:s Klimatgrupp Bruka utan att förbruka.
Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.
Varför behöver frågan om evidens för brukande av skog belysas? Svaret hittar du i Evidenskommitténs rapport.
