Jorden vi ärvde – KSLAT nr 6-2012

Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.


Johanna Dernfalk ny sekreterare på Jordbruksavdelningen Mer information ✕
Mer information

Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv

Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år.

I denna rapport beskrivs de förändringar som skett gällande jordbruksmark och åkermark i Sverige sedan 1960-talet med fokus på den jordbruksmark som försvinner till följd av tätortsexpansion och förtätning genom bebyggelse och vägar. Vi får en redogörelse för huruvida det är ett problem att den svenska jordbruksmarken försvinner, som utmynnar i slutsatsen att den svenska jordbruksmarken bör ses som en betydelsefull naturresurs utifrån försiktighetsprincipen. Diskussionen kring hur den svenska jordbruksmarken hanteras idag ger en förståelse för den offentliga styrning som rör jordbruksmarken.

Varför jordbruksmarken bebyggs tas upp utifrån en norsk studie om markanvändningsförändringar i tätortsnära områden. Avslutningsvis berörs hinder och lösningar för framtida skydd av odlingsjorden med utgångspunkt från diskussionerna under en akademisammankomst 2010 och en workshop hos akademien 2011.

Text: Elin Slätmo, Peter Edling, Ann Norderhaug och Marie Stenseke.


Odlingssystem, växtnäring och markbördighet – KSLAT nr 9-2001

…

Odlingssystem, växtnäring och markbördighet – KSLAT nr 9-2001

…

Verksamhetsberättelse 2019 – KSLAT nr 2-2020

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2019.

Verksamhetsberättelse 2019 – KSLAT nr 2-2020

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2019.

Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

KSLA Nytt 2-2014

Sommarnumret 2014 med information från ett urval av akademiens aktiviteter.

KSLA Nytt 2-2014

Sommarnumret 2014 med information från ett urval av akademiens aktiviteter.