Hur ska vi tackla hoten från nya skadegörare?

Akademisammankomst

Hur ska vi tackla hoten från nya skadegörare? Mer information ✕
Mer information

Endast för akademiens ledamöter och särskilt inbjudna.

Hur ska vi tackla hoten från nya skadegörare?

Våra skogar ger oss ekonomisk välfärd, rekreation, biologisk mångfald och andra positiva värden. Men skogen utsätts hela tiden för påverkan av olika biologiska skadegörare. Rotröta på gran, snytbagge och älgar är några sedan länge välkända skadegörare som var och en ger förluster i miljardklassen årligen. Men bilden är inte statisk, vi har sett en exponentiell ökning av nya skadesvampar och -insekter under de senaste decennierna.

Det är främst vår ökade handel och klimatförändringar som driver på denna utveckling. Som medlem i EU ska Sverige stoppa nya hot vid unionens yttre gräns. Men vi har inte tillräcklig beredskap i form av lagstiftning eller ersättning för skador för att hantera nya hot inom landet. I ett nötskal: Vem betalar skogsägare X för att sanera sin skog när den angrips av en ny skadegörare som potentiellt hotar också grannens skog eller rentav hela Sveriges?

En annan typ av allvarliga problem som ökat i betydelse över tid är skadegörare i våra fröplantager för gran som begränsar möjligheten att förverkliga de genetiska vinster som görs i förädlingsarbetet. Fröproduktionen äts till stor del upp av insekter och rostsvamp. Detta gör att vi inte har någon marginal för att välja bort genetiskt mindre gynnsamt material ur fröplantagerna.

För mer information och program se ovanstående PDF-inbjudan.

 


Snabb markpackning, långsam återhämtning: hur förhindrar vi att markpackningsskador byggs upp över tid?

Thomas Keller om markpackningens orsaker och konsekvenser med exempel på hur lång tid det kan ta för marken att återhämta sig.

Snabb markpackning, långsam återhämtning: hur förhindrar vi att markpackningsskador byggs upp över tid?

Thomas Keller om markpackningens orsaker och konsekvenser med exempel på hur lång…

Skogsbrukets teknikutveckling – nuläge och framtid

Perioden 1960–90 kännetecknas av innovation i samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare, en nödvändig produktivitetsutveckling i skogsbruket.

Skogsbrukets teknikutveckling – nuläge och framtid

Perioden 1960–90 kännetecknas av innovation i samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare,…

KSLA syns, hörs och gör skillnad – tack vare våra ledamöter!

Vid sammankomsten i december hälsar vi de nyinvalda svenska ledamöterna välkomna. De internationella ledamöterna presenterar vi den 27 januari.

KSLA syns, hörs och gör skillnad – tack vare våra ledamöter!

Vid sammankomsten i december hälsar vi de nyinvalda svenska ledamöterna välkomna. De…

Skogslandet Sverige – människan och skogen under tusen år

Boken skildrar i korta, rikt illustrerade kapitel, hur Sverige har utvecklats från fattigt bondeland till välståndsland, med skogen som en viktig drivkraft.

Skogslandet Sverige – människan och skogen under tusen år

Boken skildrar i korta, rikt illustrerade kapitel, hur Sverige har utvecklats från…