Hur kommer det sig att vi inte ser mer resultat av hållbarhetsarbetet trots att det pågått så länge och vi vet så mycket? Hur förankrar vi hållbarhetsarbetet så det blir meningsfullt på det lokala planet? Är hållbarhet ett sekulariserat sätt att se på omvärlden och ta hand om naturen när det religiösa sammanhanget har förändrats?
Dessa och andra frågor får du svar på i detta tänkvärda avsnitt av KSLA-podden, en resa i hållbarhetens historia och kontext. Samtalet är en fortsättning på det webbinarium som Ungdomsutskottet arrangerade tillsammans med BAHP den 12 februari 2021.
KSLA-podden är den här gången ett samtal mellan Lisa Karlsson, agronom och medlem i KSLA:s ungdomsutskott, som arbetar för att engagera unga praktiker i KSLA:s aktiviteter; Annika Nordin, professor i Ekofysiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå, och Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet. Samtalet utgår från deras och Janina Priebes artikel i European Journal of Environmental Studies and Sciences, publicerad 2021.
Hållbarhetsdiskussionen bygger idag på två tankemönster, Earth System Sciences, som mäter förändringar i vår fysiska miljö, och Environmental Governance, som vill planera och styra utvecklingen genom miljömål. Den moderna tolkningen av begreppet hållbarhet – ekologi, samhällsutveckling och ekonomi i samklang, uppstod 1713 med en skrift av Hans von Carlowitz, en tysk skattebokförare och gruvadministratör. Hållbarhet var redan då ett ekonomiskt och nationellt synsätt för att optimera länders resurser av skog, jord, vatten och malm långsiktigt för att de skulle förbli hållbara in i framtiden.
Blir vi någonsin tillräckligt hållbara – är det inte ett arbete som måste pågå kontinuerligt utan att vi når fram? Det har aldrig funnits så mycket fakta i frågan som idag. Samtidigt är kontroverserna inom området större än någonsin. Vad kan vi göra åt det? Det finns inget entydigt samband mellan mer kunskap och hållbarhet – hållbarhet skapas i samhället i relationer.
Tålamod, lyhördhet och respekt för skilda uppfattningar och förutsättningar måste prägla även diskussionen om hållbarhet. Vi beskriver inte en framtid, vi måste hitta olika vägar mot hållbara framtider som passar olika personer, platser och tider.
Välkommen till gröna samtal med KSLA – en plattform för obekväma samtal och konstruktiv dialog om problem och lösningar inom de gröna och blå näringarna.
Länk till poddavsnittet
Mer om KSLA-podden och länk till tidigare avsnitt
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet. Vi delar och sprider kunskap med målet att det ska fattas kloka beslut i samhället om ett uthålligt brukande av våra biologiska naturresurser.
I KSLA-podden diskuteras aktuella ämnen och intressanta frågor av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. I fokus för samtalen är jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, KSLA:s projekt, boksamling och donationsgårdar samt biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.
Avsnitten är omkring 40–50 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad. Det går bra att lyssna direkt eller ladda ned/hämta avsnitten till telefonen/paddan/datorn och lyssna vid tillfälle. Alla avsnitten finns också på Acast
Välkommen till gröna samtal med KSLA!
Årets sista nummer, med information från ett urval av akademiens aktiviteter. Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan. Landskapsnoden vill växla upp. Skoglig kompetensförsörjning – erfarenheter och strategier. Framtiden växer på träd! Varför blev Sverige en skogsindustriell stormakt? Matkommitténs exkursion i Roslagen. Skatten bör flyttas från producent till konsument. Dessutom: Våra nya ledamöter och pristagare med mera!
Anders Rosenstens Grundeliga Underwisning Om Skogars Skötsel Jämte Bihang om Allahanda Fruktbärande Träns wård, hwilka höra til Trägården Tilökt och Förbättrad af D. Clas Blechert Trozelius
Trämekanisk industri i en globaliserad värld • 4D4F, EU-projekt som lyfter mjölkproduktionens digitalisering • Akvakulturens potential i en biocirkulär ekonomi • EU-parlamentarikerna: Var mer aktiva i Bryssel! • Myndighetsutövning & äganderätt • Kor, konst och kreativitet • Har nya tekniker inom växtförädlingen en framtid i EU? • Och mer!
En genomgång, på uppdrag av projektet Växtnoden, av hur växtförädlarrätt och patent på växter utnyttjas för att skydda nya växtsorter och växtbiotekniska innovationer med fokus på EU.
