KSLA-podden 15: Nödvändigt med samarbete mot antibiotikaresistens

Den ökande antibiotikaresistensen, AMR, är ett globalt problem av Världshälsoorganisationen (WHO) klassat som ett av de tio största hoten mot människors hälsa. Sverige har visat att det går att minska användningen av antibiotika i djurhållningen radikalt med bibehållen produktion men det räcker inte för att lösa problemet. Insatser måste göras på flera områden och i samverkan mellan olika aktörer för att skynda på arbetet inom området.


Varför är det så viktigt att användningen av antibiotika minskar?

– Vi har inget val; vill vi vara säkra på att de läkemedel vi har idag är verksamma även imorgon måste vi ta krafttag redan idag och minska antibiotikaresistensen, säger Maria Smith, generalsekreterare på Axfoundation i detta poddsamtal med Eva Pettersson, KSLA:s vd, och Annika Åhnberg, Sveriges jordbruksminister mellan 1996 och 1998 när diskussionen inom området inleddes.

Sverige ligger långt framme i detta arbete. Axfoundation och KSLA tar genom Antibiotikaplattformen – från gård till gaffel initiativ till att kraftsamla och samordna bredden av aktörer över sektorsgränser för att tillsammans öka takten i arbetet mot antibiotikaresistens. Under 2021 har plattformen genomfört kunskaps- och nätverksseminarier samt startat en leverantörsdialoggrupp kallad Antibiotikadialogen. KSLA har som oberoende aktör ett stort ansvar för att verka inom området och kan bidra genom att prata om djurhållning. Plattformen har testats och vidareutvecklats och kommer att utvärderas under 2022.

Vikten av arbete och samarbete mot antibiotikaresistens, vilka aktiviteter som pågår inom området samt vad som kan göras ytterligare för att inspirera globalt och lokalt till ökade insatser inom området är i fokus i detta avsnitt av KSLA-podden – välkommen till gröna samtal med KSLA!

Länk till avsnittet

Länk till övriga avsnitt av KSLA-podden

Mer om Antibiotikaplattformen


Välkommen till KSLA-podden!

Vad säger vetenskapen om vår gröna värld och vardag, hur visar beprövad erfarenhet oss på gröna lösningar och lärdomar och hur har de gröna näringarna utvecklats och skildrats genom tiderna?

Stort som smått avhandlas i KSLA-podden – obekväma samtal och konstruktiv dialog för problem och lösningar inom de gröna och blå näringarna. Podden utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet och vänder sig till alla som är intresserade av mat, miljö och biologiska naturresurser, historia, ekonomi och samhällsutveckling.

KSLA-podden finns också på Acast (bara att ladda ned appen och lyssna).


Den goda jorden – en förstörbar tillgång – KSLAT nr 2-2005

Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.

Den goda jorden – en förstörbar tillgång – KSLAT nr 2-2005

Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.

Freja8_2012

Freja8_2012

The global need for food, fibre and fuel – KSLAT nr 4-2012

With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern. Beyond 2030 the production of “the three F’s” is expected to compete for limited land and water resources.

The global need for food, fibre and fuel – KSLAT nr 4-2012

With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern. Beyond 2030 the production of “the three F’s” is expected to compete for limited land and water resources.

Freja ANH 2011-9

Freja ANH 2011-9