Almsjukan handlar det senaste avsnittet av KSLA-podden om, vad kan vi lära av den, hur kom den till Sverige samt när och och hur kan den bekämpas? Välkommen till ett spännande samtal mellan experterna Karin Wågström, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, Mårten Lind, doktor i svampgenetik och forskare vid SLU, och Jan Stenlid, professor i skogspatologi och ordförande i KSLA:s kommitté om skogsskador.
Almen är kulturhistoriskt och biologiskt sett ett väldigt viktigt träd som kunde bli över tusen år tack vare hamling. Almsjukan kom till Europa strax före första världskriget, till Sverige på 1950-talet och den aggressivare varianten till Skåne på 1970-talet. Historien om almsjukan är ännu ett exempel på vad människan kan ställa till med i naturen.
Almsjukan är en svampsjukdom som förs mellan träden av insekter och sättet vi hanterar veden. Den kan drabba alla inhemska arter av alm och spridningen sker via rotkontakt med smittade träd eller via sporer som överförs av almsplintborre. Sjukdomsförloppet kan gå mycket snabbt – trädet kan insjukna och dö på bara några få veckor. Svampen äter inte upp trädet men trädet reagerar kraftigt på den och försvarar sig genom att korka igen kärlen. Det påminner om hur kroppen reagerar på en autoimmun sjukdom, där den försvarar sig för hårt.
Länk till avsnittet.
Det finns sätt att bekämpa almsjukan och dämpa utbrotten om man organiserar arbetet effektivt. Sjukdomen kostar samhället mycket men det kostar ännu mer att inte göra något. Välkommen till ett nytt avsnitt av KSLA-podden, gröna samtal till samhällets nytta!
Mer om KSLA-podden och tidigare avsnitt finns på denna länk eller där poddar finns.
…
Mat för Livet 2025 är ett projekt med visioner för framtidens livsmedelsförsörjning. Här skapar 15 unga forskare framtidsbilder för en hållbar utveckling av svenska livsmedel i ett tjugoårsperspektiv
För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 3
