Privatträdgården som kulturarv

Hybridseminarium

En alldeles vanlig villaträdgård i utkanten av en alldeles vanlig svensk stad. Kan det finnas kulturvärden där? Ja, i våra privatträdgårdar finns fullt av spännande inslag som speglar tiden då de skapades. Olika tider och ideal har gett den privata villaträdgården vitt skilda uttryck. Om detta berättar landskapsarkitekt Åsa Wilke på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien fredag 17 mars.


Privatträdgården som kulturarv Mer information
Mer information

Finns det krattade grusgångar eller stigstenar av kalksten? Nyttig potatisodling eller färgkomponerad perennrabatt? Är grinden av trä med snickarglädje eller stram och grafisk och av smide? Det finns mycket att upptäcka då man börjar fundera.

Föreläsningen löper från sommarvillornas pyntade trädgårdar, över nationalromantik i villastaden och nyttoodling i egnahemsträdgården fram till funkisens välklippta gräsmatta och dagens trädgårdstrender. Här ges fakta och råd för dig som vill skapa en tidstypisk trädgård eller som bara vill veta mer.

Åsa Wilke är landskapsarkitekt och driver firman Wi landskap AB. Åsa har en specialkompetens inom kulturmiljö, park- och trädgårdshistoria och hon arbetar ofta med miljöer med höga kulturhistoriska värden. Hon gör historiska dokumentationer, skriver vårdplaner för historiska parker och tar fram utvecklingsförslag inför framtiden. Åsa är också ansvarig för utemiljön vid flera av Statens fastighetsverk anläggningar, bland andra för den kungliga slottsparken vid Strömsholms slott. År 2006 skrev Åsa boken ”Villaträdgårdens historia, ett 150-årigt perspektiv”. Boken kom att belönas med Ulla Molin-priset 2008.

Välkommen!


Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande generationer och för att ha kontroll över det mest grundläggande villkoret för vår existens både som människor och stat, nämligen vår livsmedelsproduktion.

Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande…

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna…

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…