Intresset för solkraften har ökat på senare år i såväl samhället i stort som inom de areella näringarna. Solcellsmarknaden växer i ökande takt som en del av klimatomställningen. Utöver minskande kostnader så har höga elpriser drivit på utvecklingen. Solkraften kan byggas ut snabbare än andra kraftslag och lyfts fram som ett viktigt alternativ i klimatomställningen. Teknik-konsultbolaget Sweco uppskattar att den pressar elpriset ungefär lika mycket som motsvarande produktion från kärnkraft eller havsvind.
Historiskt så har solceller i Sverige nästan uteslutande installerats på tak men de senaste åren har intresset för att bygga större solcellsanläggningar på mark ökat. Många av dessa byggs på jordbruksmark men nu riktas blickarna allt oftare mot skogen.
Hur står sig Sverige i jämförelse med andra länder? Vad är det egentligen som påverkar investeringsbeslut kring solcellsanläggningar? Hur påverkas skogens kolbalans när en solcellsanläggning etableras och hur påverkar detta i sin tur anläggningens klimatnytta? Hur påverkas den biologiska mångfalden om ett skogsområde ersätts av solpaneler?
Utbyggnaden av förnybar energiproduktion måste ske på ett hållbart sätt och när det gäller solcellsanläggningar så är lokalisering och utformning av stor betydelse. Vad är det som avgör vilken plats som är intressant för ett solparksföretag och hur arbetar företagen för att bidra till positiva naturvärden vid en etablering? Hur skiljer sig etableringar på jord- och skogsmark i tillståndsfasen och vid byggnation?
En viktig faktor i solparksdebatten är civilsamhällets röst. Lokalt engagemang är en central del i vår demokrati där medborgare bidrar till och aktivt formar utvecklingen. Hur kan lokalbefolkningen involveras i placeringen och utformningen av stora solcellsanläggningar?
Välkommen till en aktuell diskussion arrangerad av KSLA:s kommitté för mark- och vattenanvändning i samarbete med Chalmers tekniska högskola.
—————————————————————————————————————————————–
Kommittén för mark- och vattenanvändning arrangerade i juni 2023 ett seminarium om solceller på jordbruksmark.
7/10: Den svenska skogsnäringen inkluderas inte alls i det svenska beredskapssystemet, till skillnad från Finland, där skogsnäringen finns som en särskild skogspool inom en av de sju beredskapssektorerna. Hur stärker vi arbetet i Sverige med och inom näringens egen krisberedskap?
7/10: Den svenska skogsnäringen inkluderas inte alls i det svenska beredskapssystemet, till…
22/9: Den nya EU-kommissionen har satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan. Vad innebär det för EU:s långtidsbudget och för Sveriges roll inom unionen? Och hur påverkas de areella näringarna av de politiska vägval som nu formas?
22/9: Den nya EU-kommissionen har satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan.…
20/10: Europa kommer att drabbas av allt fler intensiva bränder i skog och mark visar en ny vetenskaplig rapport framtagen av EASAC. Detta diskuteras vid ett seminarium av KVA och KSLA.
20/10: Europa kommer att drabbas av allt fler intensiva bränder i skog…
9/10: Syftet med överläggningen är att ge Jordbruksavdelningens kommitté för smittsamma djursjukdomar inspel om djursjukdomar och dess roll i dagens livsmedelssystem inför deras sammanfattning av arbetet.
9/10: Syftet med överläggningen är att ge Jordbruksavdelningens kommitté för smittsamma djursjukdomar…
