Lantbruksdjurens välfärd har länge varit en central fråga i svensk och europeisk livsmedelspolitik. EU:s regelverk sätter gemensamma miniminivåer för djurskydd, samtidigt som flera länder – däribland Sverige, har valt strängare nationella regler och därmed högre krav på djurskydd för att öka djurvälfärden.
Men vad innebär högre djurvälfärd för ekonomin? Från lantbrukets sida har det framför allt lyfts fram att striktare nationella regler kan innebära högre kostnader, försämrad lönsamhet och en risk för att företag slås ut. Samtidigt kan högre djurvälfärd skapa andra värden och ekonomiska möjligheter. Frågan om hur djurskyddsregler påverkar livsmedelsproducenternas konkurrenskraft har också nyligen analyserats i en statlig utredning.
I en serie forskningsprojekt har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) studerat olika ekonomiska aspekter av högre djurvälfärd – på gårdsnivå, relativt andra företag inom Sverige, i ett europeiskt perspektiv, inom slakterinäringen och från konsumentperspektiv. Projekten har finansierats av Formas och Stiftelsen lantbruksforskning.
Välkommen till ett seminarium där vi delar resultat och diskuterar vad forskningen faktiskt säger om sambandet mellan djurvälfärd och ekonomi. Vilka kostnader och ekonomiska värden ser vi? Vad betyder resultaten för svensk konkurrenskraft och livsmedelsproduktion? Och vilka frågor behöver forskningen gå vidare med?
Stiftelsen Lantbruksforskning firar 40-årsjubileum med ett seminarium på KSLA.
Seminarium som vill inspirera och öka kunskapen om olika affärsmodeller vid generationsförnyelse.
Ungdomsutskottets mentorskapsprogram fyller tio år. Det firar vi med mingel, välkommen!
De tio kungliga akademierna uppvaktar H.M Konungen med ett seminarium om vetenskap och bildning.
De tio kungliga akademierna uppvaktar H.M Konungen med ett seminarium om vetenskap…
