En mångfald av växtprodukter utgör basföda för människor i de flesta länder och kulturer och växtförädlingen har framgångsrikt bidragit till en ökad livsmedelsproduktion. Ett fåtal arter svarar för en allt större del av vår samlade produktion av vegetabilier för föda och foder. Den kommersiella växtförädlingen koncentreras allt mer till de stora marknaderna. I alla delar av världen spelar också husdjuren en viktig roll. Inte bara för matförsörjningen utan också för utnyttjande av gräsbevuxen mark som inte lämpar sig för spannmålsodling. De betande djuren bidrar därigenom till att hålla landskapet öppet.
I utvecklingsländerna har de animaliska livsmedlen en särskild betydelse genom att bidra till en allsidig kost med framför allt värdefullt protein. Av världens ca 1 miljard fattiga människor är 70 procent beroende av sina husdjur för sitt livsuppehälle. FAO har signalerat ett starkt ökat framtida behov av animaliska livsmedel samtidigt som man noterar en betydande erosion av husdjurens genetiska diversitet. Inom husdjursaveln sker liksom hos nyttoväxterna en motsvarande koncentration till allt färre raser.
I det här seminariet ställer vi frågan hur det står till med vårt utnyttjande av husdjurens och nyttoväxternas genetiska resurser utifrån behoven för produktion av livsmedel i Sverige. Kan vi förlita oss på att det kommer att finnas tillgång till väl anpassade genetiska resurser för att på ett uthålligt sätt kunna bidra till den framtida globala livsmedelsförsörjningen från svensk sida? Hur utnyttjas diversiteten? Vad krävs det för insatser nationellt och internationellt? Gör Sverige rätt prioriteringar i kedjan bevarande – utveckling – nyttiggörande av genetiska resurser? Behöver det offentliga engagemanget i kedjan stärkas och i så fall var?
Moderatorer: Jan Philipsson, statsagronom, SLU, och Roland von Bothmer, professor SLU
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag…
14/5: Allmänhetens bild av genteknik och GMO har ändrats visar Gentekniknämndens studie.
8/5: Nationell resurs för marin forskning, miljöövervakning, utbildning och miljöundersökningar.
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring dessa svåra avvägningar. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i samhällsdebatten stärkas?
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten…