Miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen är omfattande i såväl positiv som negativ mening. Ambitionen från riksdag och regering är att den negativa miljöpåverkan ska minska. Men hur ska det gå till?
År 2006 tilldelades livsmedelsverket ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Det ledde bl.a. till att verket påbörjade arbetet med att ta fram miljösmarta kostråd. Men när råden 2010 var färdiga skrinlades arbetet. Uppmaningar att handla närproducerat ansågs skapa handelshinder. Frågan om hur mycket staten genom sina myndigheter kan och bör försöka styra konsumenters beteenden har också diskuterats. Vi inbjuder till en diskussion kring dessa frågor och andra aspekter på miljömedvetna matval.
Att göra avvägningar mellan olika sorters miljöpåverkan är heller inte enkelt. Ökad biologisk mångfald genom att artrika marker betas av nötkreatur ska vägas mot t.ex. klimatpåverkan genom utsläpp av metan från samma nötkreatur. Transportavstånd, energiåtgång, användning av bekämpningsmedel och växtnäringsläckage är andra aspekter som ska vägas samman.
Upphandling av måltider och råvaror inom den offentliga sektorn har också uppmärksammats. Vilka möjligheter finns att styra den offentliga konsumtionen till miljömedvetna val? Vilket ansvar har aktörer, som restauranger, dagligvaruhandel, offentlig sektor med skolmåltider och äldreomsorg och vilket ansvar har konsumenter själva? Hur arbetar man inom det svenska jordbruket för att minska negativ miljöpåverkan och bidra till miljömedveten produktion och konsumtion?
Seminariet arrangeras av Kommittén för matkvalitet och folkhälsa och Kommittén för hållbar utveckling vid KSLA, tillsammans med LRF och Ekologiskt Forum.
Välkomna till en diskussion om miljösmarta matval och hur konsumenter kan få vägledning inför sina val.
Program
Moderator Konsult Annika Åhnberg, ledamot i KSLA, ordförande i Ekologiskt Forum
Thomas Keller om markpackningens orsaker och konsekvenser med exempel på hur lång tid det kan ta för marken att återhämta sig.
Thomas Keller om markpackningens orsaker och konsekvenser med exempel på hur lång…
Perioden 1960–90 kännetecknas av innovation i samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare, en nödvändig produktivitetsutveckling i skogsbruket.
Perioden 1960–90 kännetecknas av innovation i samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare,…
We will explore key developments, emerging opportunities and challenges, and discuss how international climate and biodiversity efforts can be better aligned.
We will explore key developments, emerging opportunities and challenges, and discuss how…
Vid sammankomsten i december hälsar vi de nyinvalda svenska ledamöterna välkomna. De internationella ledamöterna presenterar vi den 27 januari.
Vid sammankomsten i december hälsar vi de nyinvalda svenska ledamöterna välkomna. De…