Detta seminarium är ett samarbete med Världsnaturfonden WWF.

Naturbetesmarker med många värden – men hur blir de lönsamma?

Ladda ner rapporten Utan pengar – inga hagar och ängar. 

Naturbetesmarkerna ligger djupt förankrade i den svenska folksjälen och är på många sätt en värdefull resurs för samhället. De har stora skönhets- och rekreationsvärden, de har varit viktiga foderresurser och är viktiga kulturminnen, och de innehåller en omfattande och unik biologisk rikedom. Dessutom binder betade gräsmarker koldioxid vilket gör att köttet från de betande djuren är ”klimatsmart”. Men som en följd av svag lönsamhet, rationaliseringar och strukturomvandling av svenskt jordbruk, och även av stigande avkastning hos mjölkkorna, så har många av dessa marker omvandlats till skog och försvunnit. Idag återstår bara en tiondel av den areal naturbetesmarker som fanns i Sverige för 100 år sedan. Trenden är fortsatt negativ och de naturbetesmarker som finns kvar är mindre, isolerade från varandra och ojämnt fördelade över landet.

Bärkraftiga jordbruksföretag är en grundförutsättning för att bevara naturbetesmarkerna och deras stora samhällsvärden. Sådana företag är i sin tur beroende av rationell och kostnadseffektiv produktion, priset på jordbruksprodukter, långsiktiga och skäliga miljöstöd samt fungerande infrastruktur. Lantbrukarna själva kan bara påverka en mindre del av detta, resten är beroende av prioriteringar och val som görs av politiker, grossister och konsumenter.

Nu finns det ändå en del positiva tecken. Konsumenter bryr sig alltmer om vad de äter och hur maten är producerad. Flera satsningar på ”landskapsmärkning” av naturbeteskött har gjorts och många lantbrukare har också skapat en egen direktmarknad för sin produktion. Men frågan är om dessa nya kanaler till marknaden och konsumenternas begynnande intresse för naturbeteskött räcker för att vända den negativa trenden? Finns det en vilja bland politiker, grossister, konsumenter och lantbrukare att verka för mer, fler och större arealer naturbetesmarker i Sverige, och i så fall hur ska det gå till? Ytterligare en avgörande fråga är hur vinsterna av en ökad efterfrågan fördelas mellan lantbrukarna och distributörerna?

Målet med seminariet är att alla deltagare ska ha blivit inspirerade att tänka på nya sätt om naturbetets och naturbetesmarkernas värden, möjligheter och utmaningar.