Med ett halvdagsseminarium uppmärksammar KSLA Sveriges EU-medlemskaps historia, samtid och framtid, med fokus på den gröna sektorn. Henrik Brors, journalist och politisk analytiker, som bevakat unionen under många år, inleder med en överblick av Sveriges medlemskap och vår relation till EU. I tre paneler ges olika perspektiv på hur medlemskapet utvecklats och dess innebörd för de areella näringarna. Seminariet avslutas med en utblick mot framtiden.
Det är i år trettio år sedan Sverige gick med i det som då var EG, idag Europeiska unionen, EU. Det finns goda skäl att stanna upp och dra lärdom av de år som gått och analysera hur medlemskapet har påverkat och hur det påverkar de areella näringarna i Sverige idag.
Framtiden förefaller idag mer osäker och inte lika optimistisk som i det 90-tal då vi gick med i unionen; med murens fall och upplösningen av Sovjetunionen i färskt minne. Finns det anledning att se på unionen på ett nytt sätt idag? Vad tar vi i så fall med oss från de trettio år som gått? Framför allt, hur klarar vi balansgången mellan å ena sidan att se på EU:s regler och pålagor som något vi inte kan råda över, och å andra sidan som en politisk institution som är ett uttryck för en politisk vilja som vi som medlemsstat och medborgare bidrar till och aktivt formar?
Välkommen till det här seminariet med anledning av trettioårs-jubileet.
6/5: Årets upplaga av Folk och Forskning äger rum den 6 maj i Uppsala och har Kunskap för motståndskraft som övergripande tema.
6/5: Årets upplaga av Folk och Forskning äger rum den 6 maj…
29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är viktigt att vara delaktig i arbetet.
29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är…
September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med sex nyskrivna artiklar som kommenterar originaltexten.
September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med…
15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur NGT-växter ska regleras i EU. Växtnoden, som bildades som ett stöd för svenska beslutsfattare i frågan har nu slutfört sitt uppdrag.
15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur…
