Synen på strömmingen spretar och sprattlar – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Det blev stora rubriker och högt tonfall i sociala media under 2020 gällande strömmingens tillstånd i Östersjön och MSC-märkningen. Utifrån det tog sig Östersjökommittén an att arrangera ett slutet rundabordssamtal i juni 2021 med ambitionen att skapa ett nyfiket samtal med centrala aktörer i frågan: kustfisket, det pelagiska fisket, forskare, sportfisket, MSC och WWF.


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

Lärdomar

  • Vi ser storskaliga förändringar i fisktäthet och fiskbiomassa. Trenderna för många arter pekar nedåt de senaste 20–30 åren, för bl a torsk, lax, öring, och på senare tid även för sill/strömming (med viss variation på populationsnivå).
  • Det är endast en liten andel av Östersjöns sill och strömming som går till humankonsumtion.
  • Det finns stora naturliga variationer i de biologiska systemen, även utan mänsklig påverkan.

Hur kan det komma sig att trots att fisket följer regler och beslut så har fiskbestånden påverkats kraftigt? Finns det brister i EU:s och Sveriges fiskeriförvaltning? Det verkar finnas ett stort inslag av politisk dragkamp på EU-nivå som får följdeffekter på fisket. Dessutom försvårar de ingångna bilaterala avtal som tillåter andra länder att fiska på svenskt vatten Sveriges manöverutrymme.

Efter detta rundabordssamtal har regeringen gett Havs- och Vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå områden för utflyttning av trålgränsen i Östersjön på försök till 2027.

Många delar av fiskeförvaltningen har fått forskningsuppdrag kopplade till sig:

  • De kustnära strömmingsbestånden och deras koppling till utsjöbestånden.
  • Bestämma relationen strömming/skarpsill i fångsten vid landning inom industrifisket.
  • Spiggens roll i ekosystemet.

Artikel av Maria Flinck med anledning av KSLA:s övertagande av Brøndegaardssamlingen 2003

Publicerad på Trädgårdshistoriskt forums webbsida 2003 (avskrift).

Artikel av Maria Flinck med anledning av KSLA:s övertagande av Brøndegaardssamlingen 2003

Publicerad på Trädgårdshistoriskt forums webbsida 2003 (avskrift).

Om behovet av material från skogen för hållbar förvaltning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse – KSLAT nr 3-2023

Det finns ett brett behov av produkter från skogen för att förvalta kulturhistoriska byggnader. Denna artikel tar upp arbetet med detta.

Om behovet av material från skogen för hållbar förvaltning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse – KSLAT nr 3-2023

Det finns ett brett behov av produkter från skogen för att förvalta kulturhistoriska byggnader. Denna artikel tar upp arbetet med detta.

Mångfald inom biologisk mångfald på KSLA – Aktuellt från KSLA nr 7-2023

Rapport från akademisammankomsten på KSLA 9 november 2023.

Mångfald inom biologisk mångfald på KSLA – Aktuellt från KSLA nr 7-2023

Rapport från akademisammankomsten på KSLA 9 november 2023.

Idéer för hållbara skärgårdsföretag på naturens villkor – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Rapport från Ungdomsutskottets Caseutmaning i maj 2022.

Idéer för hållbara skärgårdsföretag på naturens villkor – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Rapport från Ungdomsutskottets Caseutmaning i maj 2022.