Synen på strömmingen spretar och sprattlar – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Det blev stora rubriker och högt tonfall i sociala media under 2020 gällande strömmingens tillstånd i Östersjön och MSC-märkningen. Utifrån det tog sig Östersjökommittén an att arrangera ett slutet rundabordssamtal i juni 2021 med ambitionen att skapa ett nyfiket samtal med centrala aktörer i frågan: kustfisket, det pelagiska fisket, forskare, sportfisket, MSC och WWF.


Biblioteket är stängt måndag 11 maj! Mer information
Mer information

Lärdomar

  • Vi ser storskaliga förändringar i fisktäthet och fiskbiomassa. Trenderna för många arter pekar nedåt de senaste 20–30 åren, för bl a torsk, lax, öring, och på senare tid även för sill/strömming (med viss variation på populationsnivå).
  • Det är endast en liten andel av Östersjöns sill och strömming som går till humankonsumtion.
  • Det finns stora naturliga variationer i de biologiska systemen, även utan mänsklig påverkan.

Hur kan det komma sig att trots att fisket följer regler och beslut så har fiskbestånden påverkats kraftigt? Finns det brister i EU:s och Sveriges fiskeriförvaltning? Det verkar finnas ett stort inslag av politisk dragkamp på EU-nivå som får följdeffekter på fisket. Dessutom försvårar de ingångna bilaterala avtal som tillåter andra länder att fiska på svenskt vatten Sveriges manöverutrymme.

Efter detta rundabordssamtal har regeringen gett Havs- och Vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå områden för utflyttning av trålgränsen i Östersjön på försök till 2027.

Många delar av fiskeförvaltningen har fått forskningsuppdrag kopplade till sig:

  • De kustnära strömmingsbestånden och deras koppling till utsjöbestånden.
  • Bestämma relationen strömming/skarpsill i fångsten vid landning inom industrifisket.
  • Spiggens roll i ekosystemet.

Landwirtschaft mit Metallpflanzen

Vagn J Brøndegaard i Die Weltwoche (Wien) 1509, 1962.

Landwirtschaft mit Metallpflanzen

Vagn J Brøndegaard i Die Weltwoche (Wien) 1509, 1962.

Om behovet av material från skogen för hållbar förvaltning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse – KSLAT nr 3-2023

Det finns ett brett behov av produkter från skogen för att förvalta kulturhistoriska byggnader. Denna artikel tar upp arbetet med detta.

Om behovet av material från skogen för hållbar förvaltning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse – KSLAT nr 3-2023

Det finns ett brett behov av produkter från skogen för att förvalta kulturhistoriska byggnader. Denna artikel tar upp arbetet med detta.

Äta hållbart – hur ser det politiska ansvaret ut? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Rapport från ett seminarium den 26 oktober 2021.

Äta hållbart – hur ser det politiska ansvaret ut? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Rapport från ett seminarium den 26 oktober 2021.

Fytoremediering – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2022

Rapport från ett webbinarium den 8 mars 2022.

Fytoremediering – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2022

Rapport från ett webbinarium den 8 mars 2022.