Det finns en stor mängd gamla men också nya frågor kring global, europeisk och svensk livsmedelsförsörjning. Hur ser frågorna och prioriteringarna ut idag? Vilka frågor är mest angelägna att förstå och agera på? Finns en samsyn mellan Sverige och EU-kommissionen i dessa frågor? Detta och annat diskuteras under seminariet, som äger rum på årets ”World Food Day” den 16 oktober.
Krig och den globala uppvärmningens konsekvenser har på senare år lyft frågan om den globala livsmedelsförsörjningen. Under efterkrigstidens stora befolkningsacceleration, en ökning med över 5 miljarder till dagens 8, har stora resurser satsats på ökad produktion av livsmedel. Under perioden har antalet människor som lider av hunger i själva verket minskat dramatiskt. Hunger och svält har snarare handlat om fattigdom, brist på köpkraft, krig och vanstyre snarare än brist på mat i sig. Nu riktas emellertid blickarna på nytt mot utbudssidan. Klimatförändringarnas effekter blir alltmer påtagliga och oförutsägbara. Utarmningen av den biologiska mångfalden utgör också ett hot. Marknaden har visat sig känslig för felslagna skördar på grund av torka och översvämningar, vilket bland annat ledde till hastiga prisökningar på livsmedel 2008. Även ökade handelshinder, konflikter och krig påverkar livsmedelsförsörjningen, till exempel spannmålslasterna från Ukraina och den globala handeln med gödningsmedel varav Ryssland är storproducent.
Inom EU brottas man som alltid med frågan om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken men nu med ytterligare sprängkraft i ljuset av ett möjligt ukrainskt medlemskap. Högljudda bondeprotester kring allt från snabba prisökningar på insatsvaror till nya villkor och förutsättningar på grund av den gröna omställningen eldar på diskussionen. Jordbrukets utsläpp ska ner och styrmedel för detta tas fram.
Syftet med seminariet, som arrangeras av Svenska Europarörelsen i samarbete med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, är att få grepp om dagens situation och hur den har förändrats under senare år, inte minst i ljuset av den tilltagande globala uppvärmningen och den förändrade säkerhetspolitiska situationen för Sverige, Europa och världen. Frågorna belyses av följande panel:
Lars Danielsson, Sveriges EU ambassadör 2016-2023, idag senior rådgivare på Lumo Advice Cecilia Nordin van Gansberghe, Sveriges ambassadör till FAO 2009-2015, idag ordförande i SIANI:s styrkommitté Alarik Sandrup, näringspolitisk chef hos Lantmännen och tidigare chef för We Effect i Malawi och på LRF
Moderator Lennart Båge, ordförande i Stockholm Environment Institutes (SEI) styrelse, tidigare chef för FN:s jordbruksutvecklingsorgan IFAD.
Seminariet äger rum på KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm, onsdagen den 16 oktober kl 15:00. Kaffe från 14:30.
Anmäl ditt deltagande per mejl till info@svenskaeuroparorelsen.se
Välkommen!
12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har direkt bäring på brukandet av skog. Historiskt var det den akademiska benämningen för skoglig forskning. Endast för akademiens ledamöter.
12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har…
3/3: Seminariet belyser vilken roll veterinärmedicinen har spelat under 1900-talet för utvecklingen inom lantbruket av säker mat och smittskydd.
3/3: Seminariet belyser vilken roll veterinärmedicinen har spelat under 1900-talet för utvecklingen…
5/3: KSLA:s forskningsutskott arrangerar ett rundabordssamtal för att diskutera frågan om akademiens remissarbete. För särskilt inbjudna.
5/3: KSLA:s forskningsutskott arrangerar ett rundabordssamtal för att diskutera frågan om akademiens…
11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande generationer och för att ha kontroll över det mest grundläggande villkoret för vår existens både som människor och stat, nämligen vår livsmedelsproduktion.
11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande…
